”En dålig idé att höja pensionerna för alla”

– Om man tittar på vad man verkligen får ut jämfört med snittet på de fem sista jobbåren, så ligger kompensationsgraden någonstans mellan 70 och 80 procent om man räknar in både allmän pension och tjänstepension. Det tycker jag ligger i nivå med vad man kan förvänta sig av ett pensionssystem, säger Daniel Barr, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Rapporten visar samtidigt att den allmänna pensionens andel av slutlönen just nu sjunker, eftersom vi lever längre. En höjning av pensionsåldern är viktig, enligt Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

– Andelen allmän pension av slutlön, den så kallade kompensationsgraden, blir lägre. Det beror på att ökad livslängd inte möts av ökad pensionsuttagsålder – insamlade medel ska räcka till fler år. Samtidigt har avsättningarna till tjänstepension ökat vilket gjort att allmän- och tjänstepension både har och ser ut att i framtiden vara stabil om pensionsåldern ökar i takt med riktåldern, säger han.

Ole Settergren menar att höjningen av pensionsåldern, den så kallade riktåldern, är avgörande för pensionens storlek och han pekar på att den är viktig även för den som inte kan jobba de sista åren innan pensionen.

– Det främsta sättet för samhället att hantera pensionernas storlek är att genomföra riktåldersförändringen, som är delvis genomförd. Den är viktig även för personer som inte kan arbeta på grund av skada eller sjukdom för att få sjukersättning i Sverige. Om man inte höjer riktåldern så stoppas sjukersättningen vid 65. Det gör att den gruppen får låga ålderspensioner. Jag tycker det är viktigt att lyfta fram den aspekten. Den stora misskötseln av pensionssystemet är att inte höja pensionsåldern. Man släpar benen efter sig och det är inte bra, säger Ole Settergren.

Maria Malmer Stenergard (M) är ledamot i pensionsgruppen och hon menar att eftersom vi lever längre måste pensionsåldern höjas.

– Det är helt grundläggande för att få tillräckliga pensioner att det blir fler som arbetar och därmed bidrar till det gemensamma pensionssystemet. I takt med att människor lever längre behöver fler arbeta längre och pensionsåldern höjas. De beslut som är fattade i pensionsgruppen om höjd pensionsålder är en förutsättning för högre pensioner i framtiden. Det är också en förutsättning för att klara de demografiska utmaningarna med allt fler äldre och finansieringen av välfärdssystemet framgent, säger Maria Malmer Stenergard.

Hon lyfter också frågan om hur pensionerna ska höjas. Det måste löna sig att arbeta, menar Maria Malmer Stenergard.

– Alla vill se högre pensioner, det är en självklarhet. Men hur pensionerna höjs är avgörande. Reglerna för hur pensionerna tjänas in måste bygga på arbete, d.v.s. det måste löna sig att arbeta för att få högre pension. Annars är risken att välståndet minskar och pensionerna blir lägre i framtiden, säger hon.

Centerpartiets Martina Johansson, ledamot i pensionsgruppen, menar att åldern för när en person kan börja ta ut pension skulle höjts redan tidigare.

– Vi är för sent på bollen. Höjd riktålder borde gjorts tidigare och det blir sannolikt inget beslut i år om höjd riktålder på grund av att misstroendeomröstningarna för regeringen har stoppat upp arbetet. Alla underlag finns framme för beslut, säger hon.

En person med kunskap om pensionsfrågan är Johannes Hagen, forskare i offentlig ekonomi med inriktning mot pensioner och verksam vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

På ett seminarium arrangerat av SNS, Studieförbundet för näringsliv och samhälle, diskuterades framtidens pensioner. Johannes Hagen pekade på att pensionerna har ökat för alla grupper pensionärer över tid.

– När man diskuterar olika pensionshöjningar så är min poäng att man måste se till hela pensionen, inte bara den allmänna pensionen. Det man ska ta med sig är att de reala pensionerna har ökat för alla grupper pensionärer över tid. Jag säger inte att de är höga men de har ökat. Tjänstepensionens roll har ökat i betydelse. Vi kan också konstatera att det finns många pensionärer med höga pensioner och med låga pensioner, säger Johannes Hagen.

Han pekar på att han inte ser några tecken på att pensionssystemet håller på att rasa ihop men samtidigt betyder inte det att inget behöver göras. Han menar att det behövs bra kunskapsunderlag för att kunna fatta beslut om pensionerna behöver höjas, hur de i så fall ska höjas och för vilka personer. Han tror inte på en allmän höjning av pensionen, eftersom det kan innebära att personer går tidigare i pension.

– Jag tycker det är en dålig idé att höja pensionerna för alla. Det finns stora grupper pensionärer, framförallt nyblivna pensionärer, som har väldigt bra pensioner. Skulle man lägga till bostadsförmögenhet och andra typer av tillgångar så skulle det bli det bli ännu tydligare. Jag tror också det är risk att personer går i pension tidigare, en inkomsteffekt för tidigare pensionering, säger Johannes Hagen. 

Han lyfter också att man bör titta på disponibla inkomster för att få en rättvisande bild av om och vilka förändringar som behöver göras av pensionerna i Sverige.

– Det är viktigt att titta på disponibla inkomster för att bilda sig en uppfattning. Jag säger inte att pensionerna är tillräckliga för alla men det finns de som har goda inkomster och pensionerna har i reala termer ökat över tid, säger Johannes Hagen.

Daniel Barr, GD på Pensionsmyndigheten, menar att de flesta inte behöver oroa sig över sin pension.

– På det stora hela behöver de flesta inte oroa sig över sin pension. Samtidigt finns naturligtvis de som skulle behöva vidta åtgärder för att bli nöjda med sin framtida pension, säger han.

Åsa Malmström