Äventyra inte framtidens pensioner

I denna osäkra tid har Sverige flera styrkor, som många andra länder är avundsjuka på. En uppenbar sådan är våra välskötta statsfinanser, en annan är vårt pensionssystem. Det är därför oroväckande att vi, just i detta läge, har en debatt om att underminera pensionssystemet med kortsiktiga politiska ingrepp.

Det svenska pensionssystemet, som kombinerar allmän pension med kollektivavtalad tjänstepension, har under bred politisk samsyn vuxit fram under drygt hundra år. Den allmänna pensionen finansieras med arbetsgivarnas och arbetstagarnas avgifter, medan de kollektivavtalade försäkringarna finansieras med premieinbetalningar från arbetsgivarna.

Systemet är inte utan problem. Framför allt är respektavståndet – skillnaden i pension mellan de som arbetat ett helt liv och de som arbetat lite eller inte alls – för litet. Men överlag fungerar det väl och ger bra pension för de allra flesta.

De centrala principerna i pensionssystemet har stabilt stöd hos svenska folket. Det understryks i en färsk undersökning Svenskt Näringsliv låtit Demoskop genomföra.

Den grundläggande livsinkomstprincipen – att pensionens storlek avgörs av inkomsterna under arbetslivet – har stöd hos 83 procent av svenska folket. Bara 13 procent tycker att detta är en orimlig princip.

På samma sätt förhåller det sig med principen att pensionssystemet är självfinansierat – dvs betalas med avgifter från den som arbetar istället för med skattemedel. 58 procent uppfattar att denna princip är viktig, bara sex procent tycker att den inte alls är viktigt.

I den politiska debatten ifrågasätts sällan dessa principer. Samtidigt har det blivit allt vanligare med förslag som skulle äventyra grunderna för ett av världens mest stabila och konkurrenskraftiga pensionssystem.

Det senaste exemplet är Socialdemokraternas förslag om ett ”pensionslyft” för arbetare – där full pension ska kunna tas ut i förtid. Förslaget strider mot både livsinkomstprincipen och pensionssystemets självfinansiering.

Att öppna dörren för att via skattsedeln höja pensionerna för enskilda grupper minskar förtroendet för pensionssystemet. Erfarenheten från andra länder är tydlig: om politisk populism tillåts styra pensionerna kommer det underminera systemets finansiella stabilitet och därmed framtidens pensioner.

Vår undersökning visar att 57 procent menar att en försvagad koppling mellan livsinkomst och pension skulle påverka hur mycket och länge de vill arbeta. I praktiken skulle detta minska antalet arbetade timmar och göra det mindre relevant med ett långt arbetsliv – trots att just detta är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och för välfärdens finansiering. I ett läge där Sverige behöver rusta både militärt och ekonomiskt vore detta fel väg att gå. Sveriges utmaning är att bryta arbetslöshet så att vi får fler arbetade timmar i ekonomin.

En annan återkommande politisk diskussion gäller förslaget att höja de lägsta pensionerna. Att det finns ett engagemang hos både väljare och politiker för dem med låga pensioner är inte förvånande. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de som får lägst pensioner är de som jobbat väldigt lite eller inte alls, särskilt utlandsfödda som bott kort tid i Sverige eller aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Det är viktigt att påminna om att pension är uppskjuten lön.

Sedan 2020 har politiken två gånger höjt garantipensionen och infört ett inkomstpensionstillägg. Det har minskat respektavståndet mellan den som arbetat ett helt liv och den som arbetat väldigt lite eller inte alls. Pensionsmyndigheten har varnat för att detta urvattnar pensionssystemet och försvagar kopplingen mellan arbete och pension.

I undersökningen uppger även 62 procent att det är orättvist med en mycket liten skillnad i pension mellan de som arbetat ett helt liv med låg lön och de som arbetat väldigt lite eller inte alls, 30 procent ser det som rättvist. För pensionssystemets legitimitet är det avgörande att det uppfattas som rättvist av medborgarna.

Det är välkommet med en levande politisk debatt om pensionssystemets utveckling. Pensionerna är avgörande för den sociala tryggheten och för samverkan mellan arbetsmarknadens parter.

Just därför är det viktigt att pensionerna inte blir föremål för överbudspolitik. Förslag om förändrade pensioner behöver alltid vägas mot systemets grundläggande principer, för att säkerställa att pensionerna förblir en tillgång för den finansiella stabiliteten.

Pensioner är en illa lämpad fråga för politisk populism, särskilt i den osäkra omvärld Sverige idag befinner sig.

Läs artikeln på DI debatt.