Experterna: Därför måste svenskar jobba längre
Svenskar börjar jobba senare, sjukskriver sig oftare och lever allt längre. Samtidigt föds allt färre barn – vilket ökar pressen på pensionssystemet. Nu varnar forskare för att ekvationen inte går ihop. ”Alla kommer sammanlagt att behöva arbeta mer under livet”, säger ekonomiprofessorn Johanna Wallenius.
Systemet för allmän pension är i grunden robust och finansiellt hållbart, men de grundläggande principerna har inte följts. Det har lett till att systemet delvis satts ur spel och pensionerna står nu inför flera utmaningar för att bli som det var tänkt.
Pensionssystemets kärna är att de som arbetar i dag finansierar pensionerna för dem som har lämnat arbetslivet. För att pensionerna inte ska krympa krävs därför att tillräckligt många arbetar tillräckligt mycket och länge, eftersom systemet bygger på livsinkomstprincipen.
Men flera samhällstrender verkar i motsatt riktning och ökar pressen på systemet.
Unga pluggar längre
Unga kommer in senare på arbetsmarknaden, studerar längre och drabbas i ökande grad av psykisk ohälsa. Arbetslösheten är hög och sjukskrivningarna ökar, särskilt de långa sjukskrivningarna. Sammantaget innebär det färre arbetade timmar och lägre inbetalningar till pensionssystemet.
Den enskilt största utmaningen är dock demografin. Färre barn föds samtidigt som livslängden fortsätter att öka. Pensionssystemet är visserligen konstruerat för att klara demografiska förändringar. När försörjningskvoten – antalet personer som varje yrkesverksam ska försörja – blir för hög aktiveras den så kallade bromsen. Då sänks pensionerna automatiskt.
Samtidigt såg verkligheten helt annorlunda när pensionssystemet sjösattes i mitten av 1990-talet. Befolkningen växte, produktiviteten ökade och varje generation var större och rikare än den förra. Den ekonomiska logiken byggde på ständig tillväxt. I dag är födelsetalen rekordlåga, livslängden har ökat kraftigt och produktivitetstillväxten är svag.
Allt fler ställer därför frågan hur pensionsekvationen ska gå ihop framöver.
Färre barn och längre liv
Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, pekar på att det är just obalansen mellan antalet yrkesverksamma och antalet pensionärer som sätter störst press på systemet.
– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger hon.
Den tidigare logiken att varje generation kunde räkna med att bli rikare än den förra gäller inte längre, menar Johanna Wallenius. I stället tvingas politiken välja mellan att höja skatter, sänka pensioner – eller få fler att arbeta längre.
Sverige har valt en modell med automatisk anpassning. Genom den så kallade bromsen justeras pensionernas nivå efter livslängd och ekonomiska förhållanden, i stället för att politiker i efterhand ska fatta akuta beslut om nedskärningar eller skattehöjningar.
– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.
Lägre pensioner att vänta
Om den demografiska utvecklingen fortsätter i nuvarande takt finns risken att pensionerna gradvis blir lägre.
– Blir förändringen för stor finns en oro för att pensionerna sjunker så mycket att vi får problem med fattigdom bland äldre. Ett sätt att motverka det är att arbeta längre, säger Johanna Wallenius.
Utmaningen handlar dock inte enbart om äldre. Senare inträde på arbetsmarknaden, ökade sjukskrivningar och ett ökat användande av andra trygghetssystem påverkar också pensionssystemets hållbarhet.
– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.
Att bara höja riktåldern för pension är därför ingen mirakellösning. Viktigare är att skapa tydliga och starka incitament för dem som kan arbeta längre.
– Det svenska systemet gör det: går du i pension tidigt får du mindre, men fortsätter du arbeta ökar pensionen.
Kvinnor jobbar deltid
Att upprätthålla pensionsnivåerna handlar dessutom om hela arbetslivet, inte bara om åren i slutet. Unga behöver komma in tidigare på arbetsmarknaden och slutföra sina studier snabbare. Samtidigt arbetar många kvinnor deltid under perioder efter att ha fått barn, vilket påverkar både livsinkomsten och pensionen.
– Alla kommer sammantaget att behöva arbeta mer under livet, säger Johanna Wallenius.
När resurserna inte räcker krävs också prioriteringar mellan generationer.
– Hur mycket ska unga bära jämfört med dem som redan är pensionärer? Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor, men förhoppningsvis är de medvetna om det, säger Johanna Wallenius.
Liknande slutsatser dras i pensionsavgiftsutredningen som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Utredningen gick tillbaka till de ursprungliga intentionerna bakom reformen på 1990-talet, där en flexibel uttagsålder som följer livslängden var central för att upprätthålla pensionsnivåerna.
Men så har det inte blivit.
– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun.
”Beteendet har inte hängt med”
När utredningen räknar på ett scenario där uttagsåldern justeras i takt med livslängden hamnar kompensationsgraden ungefär där det var tänkt från början.
– Systemet fungerar, men pensionsbeteendet har inte följt med.
Sedan pensionsreformen infördes lever män i dag i genomsnitt omkring fyra år längre. Det är en stor och positiv välfärdsvinst, men innebär också att fler pensionsår ska finansieras.
– Vilken förbättring! Men lever vi längre behöver vi sannolikt också arbeta några av de extra åren om vi vill ha samma pension som tidigare.
Lisa Laun menar att politiken dessutom har brustit i kommunikationen. Många tror fortfarande att 65 år är pensionsåldern, trots att någon fast pensionsålder inte har funnits sedan det nya systemet infördes.
– Det är viktigt att individen själv förstår sambandet mellan arbetslivets längd och pensionens storlek, så att man inte går i pension innan man har råd.
Människor lever längre
– Problemet uppstår när vi går i pension tidigt och sedan sätter politisk press på att pensionerna är för låga. Då riskerar man att fylla på med statliga tillägg i efterhand, säger Lisa Laun.
Och så har det också blivit. För några år sedan höjdes garantipensionen samtidigt som det så kallade inkomstpensionstillägget infördes. Förändringar i sjukförsäkringssystemet har lett till att fler sjukskrivna över 60 år inte kommer tillbaka i arbete.
Om viljan är att behålla dagens system finns det enligt Lisa Laun få genvägar.
– Det går inte att kompensera med avgiftshöjningar eller tillägg om vi ska fortsätta ta ut pension vid 65. Antingen jobbar vi längre, eller så får vi diskutera ett annat pensionssystem, säger Lisa Laun.
Samtidigt pekar både hon och Johanna Wallenius på att pensionärernas faktiska inkomster har utvecklats relativt väl, inte minst tack vare tjänstepensionerna. Pensionärernas disponibla inkomster har ökat snabbare än genomsnittet i befolkningen, och fattigdomen bland äldre har minskat.
Deras huvudslutsatsen är tydlig: om pensionerna ska kunna upprätthållas även framöver krävs ett längre och mer sammanhängande arbetsliv.
