Kritiken: 20 år gammalt underlag bakom miljardbeslut om pensionen

Regeringens planerade ”gas” i pensionssystemet sågas av ledande ekonomer. Kritikerna varnar för ökad instabilitet, osäkra prognoser och en nota som riskerar att skickas vidare till kommande generationer. ”Beslutet handlar ju om hundratals miljarder kronor – det kan inte bara snos ihop på en kafferast”, säger nationalekonomen John Hassler.

Regeringens förslag om att införa en så kallad gas i det svenska inkomstpensionssystemet möter skarp kritik från flera håll.

Reformen, som bygger på en överenskommelse i pensionsgruppen från augusti förra året, syftar till att möjliggöra höjningar av pensioner i tider då systemet visar överskott. Men enligt kritikerna vilar förslaget på osäkra antaganden och riskerar att undergräva stabiliteten i ett av Sveriges mest centrala välfärdssystem.

En av de mest högljudda kritikerna är nationalekonomen John Hassler, som menar att hela grundpremissen för reformen är felaktig.

– Att säga att det finns ett överskottskapital i pensionssystemet som behöver delas ut är missvisande – det är faktiskt fel. Det handlar om prognoser för vad som troligen betalas in i systemet i framtiden givet vissa premisser – inte något existerande kapital, säger han.

Inte analyserats tillräckligt noggrant

Det svenska inkomstpensionssystemet har sedan länge en inbyggd ”broms” som aktiveras när prognoserna pekar på att framtida inbetalningar inte kommer att täcka utbetalningarna av pensioner. Då sänks uppräkningen av pensionerna för att återställa balansen. Den föreslagna ”gasen” är tänkt som en spegelbild: om tillgångarna bedöms överstiga skulderna ska pensionerna i stället kunna höjas.

Men enligt kritikerna är parallellen missvisande. John Hassler menar att politikerna har haft för bråttom och att konsekvenserna inte har analyserats tillräckligt noggrant.

– Sådana här saker behöver tänkas igenom grundligt. Till exempel måste Pensionsmyndigheten ges möjlighet att ordentligt analysera det här. Helst borde en statlig utredning som får gå igenom konsekvenser av en sådan här reform tillsättas, säger han.

Han konstaterar att det inte har tagits fram något gediget underlag utan att Pensionsgruppen i sitt beslut lutar sig på en 20 år gammal rapport som dessutom var ”väldigt begränsad”.

”Inte tillräckligt underlag”

Svenskt Näringsliv var en av de remissinstanser som i sitt svar förhöll sig avvaktande till förslaget om en gas i pensionssystemet. Samtidigt som organisationen anser att frågan om hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras behöver regleras, så betonas flera risker med det förslag som nu ligger.

Liksom John Hassler riktar Svenskt Näringsliv sin tyngsta kritik mot bristen på analys, och menar att förslaget inte ger tillräckligt underlag för att bedöma konsekvenserna av det, särskilt inte på lång sikt.

– En djupare analys borde ha gjorts i flera delar, så där delar vi John Hasslers syn. Det finns inte tillräckligt med underlag för att kunna ta ställning till reformen i sin helhet, säger Sara Kinnander, pensionsexpert.

Svenskt Näringsliv konstaterar att det är en stor brist att långsiktiga beräkningar saknas och efterlyser mer omfattande analyser av hur olika faktorer, inte minst demografiska förändringar, kan påverka systemet framöver.

– Jag saknar också en analys av de långsiktiga konsekvenserna för företagen – vilket kan få stor betydelse. Överskottsutdelning skulle kunna motverka andra regeländringar som syftar till att förlänga antalet år i arbete, säger Sara Kinnander och tillägger:

– Eftersom vi pratar om ett fördelningssystem, alltså inte ”faktiska pengar” i systemet, borde en gas bara kunna aktiveras när fonderingen i systemet är tillräcklig.

Mindre stabilt system

Ett centralt argument mot reformen är att den kan göra pensionssystemet mer instabilt över tid. Om pengar delas ut baserat på optimistiska prognoser som senare visar sig felaktiga, kan systemet tvingas till kraftigare neddragningar i framtiden.

– Systemet blir mindre stabilt. Det blir större risk att det kommer att behöva bromsas i framtiden, säger John Hassler.

Även de mer pessimistiska scenarier som har analyserats ifrågasätts. Enligt John Hassler är de ändå optimistiska eftersom de utgår ifrån att födelsetalen ska öka markant – något det i dagsläget finns få tecken på.

– De bygger på att födelsetalen börjar växa igen och blir betydligt högre än idag. Nu finns det ju all anledning att vara orolig eftersom födelsetalen fortsätter neråt.

– Risken är att pengar som delas ut som ett så kallat överskott inte kommer att finnas i framtiden.

”Kolla upp bättre alternativ”

Kritiken handlar inte bara om riskerna, utan också om vad regeringen inte har gjort. John Hassler konstaterar att det finns flera alternativa sätt att använda eventuella överskott i systemet – men dessa har inte analyserats.

Ett sådant alternativ är att stärka pensionernas värdesäkring. Nu finns det en mekanism som sänker pensionerna om inte lönesumman för de som arbetar växer med minst 1,6 procent då. Här skulle ett eventuellt överskott kunna användas för att inte behöva sänka pensionerna, menar han.

– Det är något som skulle kunna undersökas, till exempel. Då skulle vi få stabilare pensioner över tid, säger han.

Ett annat alternativ som han nämner är att helt avskaffa bromsen.

– Bromsen har inte fungerat som det är tänkt. Pensionärer har ju alltid kompenserats med skattesänkningar eller ökade andra bidrag.

Det innebär i praktiken att kopplingen mellan pensionssystemet och statsbudgeten har stärkts – trots att systemet från början var tänkt att vara självständigt.

– Att hålla isär pensionssystemet från statsbudgeten har inte fungerat, säger John Hassler.

Risk för snedfördelning

En annan aspekt som har lyfts fram är den historiska skuld som pensionssystemet har till statskassan sedan det nya systemet infördes i mitten av 1990-talet. Det handlar om omkring 100 miljarder kronor som idag föreslås skrivas av.

Men enligt John Hassler finns det skäl att tänka annorlunda.

– Om det finns ett överskott i pensionssystemet borde kanske pengarna betalas igen till statskassan? Det skulle kunna stärka statens finanser och minska behovet av upplåning, exempelvis för försvarssatsningar, säger han.

Han pekar också på att det så kallade överskottet delvis kan förklaras av demografiska förändringar, inte minst invandring. Fler människor i arbete ökar inbetalningarna till pensionssystemet, men de framtida kostnaderna hamnar inte alltid inom systemet.

Problemet, menar han, är att många invandrargrupper inte kommer att tjäna in tillräckligt med pensionsrättigheter och i stället blir beroende av grundskydd utanför pensionssystemet, såsom statlig garantipension och bostadstillägg.

Därmed blir det framtida skattebetalare som får bära en större del av kostnaderna, samtidigt som pensionssystemet delar ut pengar i dag.

– Det blir en ganska stor snedfördelning mellan pensionskollektivet och framtida skattebetalare.

Notan till kommande generationer

Enligt kritikerna är det i grunden en generationsfråga. Om dagens pensionärer får ökade utbetalningar baserat på osäkra prognoser, riskerar kommande generationer att få bära kostnaden genom högre skatter eller lägre pensioner.

Att den politiska processen har gått så snabbt när det gäller gasen, och att viktiga steg har hoppats över tror John Hassler beror på att det är val i höst.

– Jag är övertygad om att det drivs av att det är valår. Ingen vågar i dagsläget säga att ”vänta nu, ska vi inte tänka till lite mer”? Beslutet handlar ju om hundratals miljarder kronor – det kan inte bara snos ihop på en kafferast, säger han.

Han ifrågasätter också bilden av att pensionärer generellt har det sämre ekonomiskt än andra grupper.

– De som har låga inkomster får nästan alltid en stor förbättring av sin ekonomiska situation när de går i pension. Det är inte fler fattiga pensionärer nu än vad det har varit – det är tvärtom färre.

Handlar om stora beslut

Sammanfattningsvis efterlyser kritikerna en mer grundlig analys innan så omfattande förändringar genomförs. De menar att det rör sig om stora summor och långsiktiga effekter som kräver bred politisk enighet och ett gediget underlag.

– Det handlar om stabiliteten i systemet, om fördelningen mellan olika generationer, och om riskerna för att pensionerna utvecklas dåligt i framtiden. Så det är ju stora grejer, säger John Hassler.

Han utesluter inte att frågan kan komma att omprövas efter valet.

– Då kan det hända att det slås fast att det här kanske inte var så smart, och att det behöver tänkas igenom en runda till.