Arbetstidsförkortning dråpslag mot Västmanland
En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle göra Sverige fattigare och slå hårt mot Västmanland. Om en generell arbetstidsförkortning genomfördes, från 40 till 35 timmar i veckan med bibehållen lön, skulle välståndet i länet minska med hela 10 miljarder kronor per år. Det motsvarar 37 223 kronor per invånare och år, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
Förslaget om generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön har fått stor uppmärksamhet. Frågan drivs från fackligt håll, men även politisk reglering har diskuterats. Vad som mer sällan kommer fram är hur det skulle påverka välståndet runtom i landet.
Om antalet arbetade timmar i ekonomin sjunker så sjunker också BNP, då produktionen av varor och tjänster minskar. En minskning i antalet arbetade timmar från 40 till 35 timmar per vecka skulle motsvara ett välståndstapp på hela 517 miljarder kronor per år. Ett dramatiskt minskat utrymme för satsningar på välfärden, på investeringar, nyanställningar och löneökningar.
Konsekvenserna skulle bli förödande inte minst för Västmanland. Bruttoregionprodukten, värdet av alla varor och tjänster som produceras i länet, skulle enligt nya beräkningar från Svenskt Näringsliv minska med hela 10 miljarder kronor per år. Det motsvarar 37 223 kronor per person och år. Ett dråpslag mot länets invånare.
– Sverige och Västmanland befinner sig i ett allvarligt läge med stora behov på många områden. Det sista länets företagare och invånare behöver är sänkt välstånd, säger Kristin Lahed, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västmanland. Tvärtom behöver vi stärka vår konkurrenskraft så vi kan bygga Sverige och Västmanland starkare.
Sänkt arbetstid är i sig ingen ny idé, tvärtom är arbetstiden en av de frågor som är föremål för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter i branschvisa avtal. Det som sker nu är att fackliga röster i centrala avtal vill sänka arbetstiden, samtidigt som det politiska hotet inte är avvärjt.
– Arbetstiden är, precis som lönerna, en fråga för parterna att branschvist förhandla om. Att politiskt tvinga fram sänkt arbetstid med bibehållen lön gör västmanlänningar fattigare, konstaterar Kristin Lahed.
