Företagen: ”Sjuklönestödet behöver förlängas”

På företaget Saft som utvecklar och tillverkar industribatterier har korttidssjukfrånvaron varit extremt hög under det här året. Relativt få anställda har smittats av covid-19. Frånvaron beror mer på riktilinjerna om att stanna hemma vid minsta symptom. I snitt under året har sjukfrånvaron varit dubbelt så hög som under ett vanligt år, berättar hr-chefen Frida Delmeby-Hagsér.

– Det är ett exceptionellt läge. Under perioder i år har sjukfrånvaron varit extrem. Vissa veckor har uppemot 10-15 procent av personalstyrkan varit frånvarande – normalt har vi en korttidssjukfrånvaro på 2,5 procent.

De senaste veckorna har antalet anställda som stannar hemma dessutom tilltagit. Smittspridningen har tagit fart i Kalmarregionen samtidigt som nya rekommendationer säger att alla i en familj ska stanna hemma i en vecka om en familijemedlem är smittad.

– Nu påverkas vi även av att anställda stannar hemma på grund av att anhöriga är smittade eller för att de är en del av en smittsspårningskedja. Och det gäller även om de själva inte har några symtom.

Och eftersom trycket på provtagning är så högt på många håll kan det dröja flera dagar att få en tid för provtagning och ytterligare några dagar innan resultatet kommer.

– Det är inte så ovanligt att det visar sig vara en vanlig förkylning som de då har de stannat hemma i över en vecka.

Under april-juli ersatte staten alla sjuklönekostnader och under perioden augusti-december ersätts merparten av sjuklönekostnaden. Frida Delmeby-Hagsér anser att det är en bra och rimlig åtgärd att staten backar upp företagen när de sätter folkhälsan i första rummet och bidrar till att minska smittspridningen.

– Som arbetsgivare tar vi vårt ansvar och betonar för våra anställda att de ska vara hemma vid minsta symptom. Vi följer myndigheternas rekommendationer även om det ger kraftigt höjda kostnader som vi inte har räknat med.

Merparten av de 500 anställda jobbar i produktionen och kan inte jobba hemifrån. För att lösa den stora frånvaron görs dagliga prioriteringar och omflyttningar av personal för att täcka de delar av produktionsflödet som är värst drabbade.

Med lägre produktionstakt och minskad orderingång, samtidigt som företaget har kvar alla sina fasta kostnader, har stödet för sjuklönekostnader betytt mycket. Frida Delmeby-Hagsér förväntar sig att det fortsätter efter årsskiftet. Särskilt med tanke på att antalet smittade nu ökar på de flesta håll i landet.

– Vi ser ingen avmattning i smittspridningen och vår bedömning är att sjukfrånvaron kommer att ligga på onormala nivåer en bra bit in på nästa år. Eftersom riskgrupper och vårdpersonal prioriteras när vaccinet kommer så kommer det att dröja innan våra medarbetare får ta del av det.

Att kunna förutse kostnaderna efter årsskiftet ger stabilitet och en möjlighet att blicka framåt. Med tanke på att korttidsarbete har förlängts till halvårsskiftet 2021 är det rimligt att harmonisera med stödinsatserna och förlänga även kompensationen för sjuklönerna, anser hon.

– Pandemin kommer att ha stora effekter på frånvaron även in i 2021 och det skulle betyda mycket för oss att få ett sådant besked nu. Det skulle kännas tryggt att veta att vi får hjälp och ge en avsevärt bättre planeringshorisont om vi kan räkna med det.

– Då kan vi fokusera mer på verksamheten och kunderna och jobba oss ur den här situationen på ett bra sätt så att vi är konstruktiva, konkurrenskraftiga och redo när det lättar, fortsätter hon.

På Capio Specialistkliniker var många anställda antingen korttidspermitterade eller utlånade till regionerna via krislägesavtal under våren och mycket av den planerade vården ställdes in. Det innebar längre väntetider för patienterna och produktionen gick ner – med minskade intäkter som följd.

Under hösten kom verksamheten igång igen för att i november drabbas av ytterligare bakslag när sjukfrånvaro och vård av barn ökade markant. Som det ser ut nu ligger många enheter nu på 20 procents frånvaro, konstaterar Ewa Thureson, hr-chef på Capio Specialistkliniker.

– Siffrorna för november är inte roliga. Vi har en väldigt hög sjukfrånvaro, framför allt i Stockholm. Exempelvis var hälften av de anställda på en enhet hemma för ett par veckor sedan vilket innebar att vi fick ringa återbud till 150 patienter. Det kändes inte alls bra.

Frånvaron kan antingen bero på en konstaterad covid-19-infektion eller att medarbetaren har lindriga förkylningssymtom och väntar på test eller testsvar.

– Vi upplevde en tröghet i testningsprocessen. Ytterligare en anledning är att alla i en familj nu uppmanas stanna hemma om en familjemedlem misstänks vara smittad.

Att staten täcker upp för en del av sjuklönen är ett viktigt tillskott men det påverkar samtidigt inte produktionsbortfallet till följd av sjukfrånvaron.

– För oss är det till stor hjälp att få ersättning för ökade kostnader men för att öka intäkterna måste vi ändå ha medarbetare på plats som arbetar kliniskt. Vi arbetar aktivt för att minska sjukfrånvaron genom uppföljning och stöd till medarbetarna i olika former.

Om smittspridningen fortsätter under våren är Ewa Thureson övertygad om att företagens behov av sjuklöneersättning från staten kommer att vara oförändrat.

– Personal är mycket mer sjuka nu än vad de var i våras. För vår del har det inte gått åt rätt håll och som det ser ut nu finns det självklart ett behov även efter årsskiftet.

Äldreomsorgsföretaget Attendo ser heller ingen direkt avmattning när det gäller sjukfrånvaron.

– Vi gör allt vi kan för att minimera smittspridning bland annat med tydliga rutiner och riktlinjer, men just nu ser vi ingen minskning i sjukfrånvaron. Tvärtom behöver vi ta höjd för att det kan bli en tredje våg efter jul, säger hr-chefen Lena Liepe.

Hon påpekar att behovet av den statliga sjuklönekompensationen därför kommer att finnas kvar en bra bit in på nästa år.

– Det är positivt att staten går in och stöttar oss, men inget pekar på att covid-19 tar slut i januari, så vi hade absolut varit hjälpta av en fortsatt ersättning. Det är en osäkerhetsfaktor att inte veta, säger Lena Liepe.