Mattias Dahl: Avskaffa inte karensavdraget
Vi har redan prövat på en ordning utan karensavdrag. Det var dåligt och kostade oss väldigt mycket. Det finns ingen anledning att göra om det misstaget igen, skriver Mattias Dahl, vice vd, på SvD debatt.
Sverige har, precis som stora delar av västvärlden, en demografisk utmaning. Allt färre yrkesverksamma behöver försörja allt fler icke yrkesverksamma. Till det kommer flera stora kostsamma samhällsinvesteringar i försvaret, i energi och i välfärden. För att klara allt detta behöver många saker falla på plats, framför allt behövs fler arbetstillfällen och fler som arbetar. En sak vi definitivt inte behöver är mindre arbete.
Mitt i allt detta svåra och utmanande läge kräver en del nu att karensavdraget ska avskaffas. Förslaget att avskaffa karensavdraget är en stor sak. Det är mer än en teknisk justering i sjukförsäkringen. Det innebär en tydlig förskjutning i synen på arbete och ansvar. En förskjutning som går stick i stäv med vårt behov av att stärka drivkrafterna att arbeta. Att avskaffa karensavdraget skulle kosta 23 – 40 miljarder kronor. Lägg därtill kostnaden för förlorad tillväxt. Kostnaden drabbar i första hand Sveriges arbetsgivare och i andra hand Sveriges skattebetalare.
De som vill avskaffa karensavdraget hävdar att dagens ordning är orättvis. Arbetsmarknaden består av olika arbeten med olika förutsättningar. Vissa gör alltid jobbet på arbetsplatsen medan andra gör jobbet på andra ställen. Så är det, det finns väldigt många skillnader mellan olika yrken i Sverige. Förutsättningarna ser olika ut, på så oändligt många sätt och vis. Det är inte ett skäl för att avskaffa karensavdraget.
Att Sverige har karens i sjukförsäkringen är resultatet av dyrköpta erfarenheter i närtid. Så sent som 1987 avskaffade vi karensen i sjukförsäkringen. Det ledde snabbt till att svenska folket blev ett av Europas sjukaste och kostnaderna för sjukförsäkringen skenande. Till slut blev det ohållbart. Experimentet med sjukförsäkring utan karensavdrag kostade allt för mycket. I bred parlamentarisk enighet återinfördes karensen i sjukförsäkringen. Det ledde snabbt till att svenska folket blev ett av Europas friskaste och kostnaderna för sjukförsäkringen blev hanterbara.
Kostnaden för sjukfrånvaron i Norge uppgår idag till 8 procent av BNP. En toppnotering i Europa.
Vi vet att ett avskaffande av karensen innebär beteendeförändringar som kostar företag och skattebetalare pengar. När det saknades självrisk i systemet påverkades den grundläggande arbetsmoralen i samhället. Erfarenheter från länder som inte har karens i sjukförsäkring bekräftar den svenska utvecklingen. I Norge har man en negativ utveckling som liknar den vi hade tidigare. Kostnaden för sjukfrånvaron i Norge uppgår idag till 8 procent av BNP. En toppnotering i Europa. Samtidigt visar norska hälsodata att norrmännen är bland de friskaste i Europa. I Sverige är sjukfrånvaron knappt 4 procent. Företag som bedriver samma typ av verksamhet i Sverige och i Norge har helt olika sjuktal i de olika länderna, trots att förutsättningarna, organisationen och arbetsuppgifterna är de samma. Skillnaden ligger inte i människorna, utan i regelverket.
Svenska företag ligger i framkant när det gäller arbetsmiljö och företagshälsa. De arbetar målmedvetet för att medarbetarna ska må bra och kunna arbeta länge. Detta är områden där svenska företag är världsledande. Låt oss fortsätta bygga vidare på det. Låt oss inte undergräva en central del av den svenska arbetskulturen – viljan att ta ansvar och bidra. Vi har redan prövat på en ordning utan karensavdrag. Det var dåligt och kostade oss väldigt mycket. Det finns ingen anledning att göra om det misstaget igen.
