Nya siffror: Varannan svensk rikare efter pensionen – ”Bättre än de flesta tror”

När tjänstepensionsföretaget Alecta för första gången mäter pensionärernas totala ekonomi framträder en ny och ännu ljusare bild än tidigare. Den nya studien visar att en typisk 67-åring har 90 procent av den inkomst han eller hon hade som 60-åring sett till vad som faktiskt landar i plånboken.

Det är uppseendeväckande höga siffror som tar död på myten att den typiska pensionären har det dåligt ställt, enligt Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– När vi zoomar ut och mäter alla inkomster tillför det ett helt nytt perspektiv. Mycket fokus har hittills legat på den allmänna pensionen, men om vi höjer blicken blir siffrorna helt annorlunda. På totalen ser det mycket bättre ut än vad de flesta tror, säger han.

Alecta mäter inte enbart inkomster från pensionssystemet utan de äldres totala inkomster. Där ingår allmän pension, tjänstepension och kapitalinkomster, men också garantipension och bostadstillägg. Även inkomster från arbete räknas in för de som arbetar.

– Vi försöker visa hur övergången från de yrkesaktiva åren till pensionärstillvaron ser ut. Den fattiga pensionären finns, men den här studien ger verkligen belägg för att den typiska pensionären har det ganska hyggligt. Man behöver inte vara rädd för att gå i pension.

Fortsatta diskussioner om hur den allmänna pensionen ska vara utformad är viktiga, men med tanke på att nyblivna pensionärers inkomster är såpass bra behöver diskussionen snarare handla om hur stor del av inkomsterna som bör komma från staten, arbetsmarknaden respektive individen, konstaterar Staffan Ström.

– Utgångspunkten kan inte längre vara att pensionärer i allmänhet har det ekonomiskt tufft, för det har de inte. Debatten har handlat så mycket om att den allmänna pensionen inte har hängt med i livslängdsutvecklingen, att man har glömt bort att titta på helheten.

Låginkomsttagare får det bättre som pensionärer

Trots att bostadstillägget är ett kraftfullt stöd som införts för de med låg pension så utelämnas det av vissa liknande studier med motiveringen att det inte räknas som en del av pensionssystemet.

– Då är det klart att siffrorna blir dåliga. Bostadstillägget innebär en rejäl inkomstförstärkning, framför allt för den som har en riktigt låg pension. För den med en pension på 12 000 kronor står ett skattefritt bostadstillägg på upp till 7 300 kr för en stor del inkomsten efter skatt, säger Staffan Ström.

I gruppen låginkomsttagare är det många som jobbar deltid i lågbetalda yrken till exempel, eller så är de långtidssjuka eller långtidsarbetslösa. Men studien visar att de faktiskt får det lite bättre när de blir pensionärer. 60-åringar med en disponibel inkomst på mellan 11 000 och 22 000 har som 67-åringar 116 procent av den inkomsten efter skatt.

– Det är en ganska bra inkomstförstärkning även om det är från låga nivåer. Förklaringen är framför allt att grundskydden och samhällets lägstanivå är högre för pensionärer än för den yngre befolkningen. Politiskt kan det diskuteras var nivån ska ligga, men systemet fungerar som tänkt.

Staffan Ström förklarar att den politiska idén är att det fram till pensionsåldern ska finnas incitament att återgå i arbete. Det behövs inte längre när pensionsåldern är uppnådd men eftersom det ändå ska gå att ha en dräglig tillvaro ligger de samhälleliga stöden lite högre.

– De som har riktigt låga inkomster som pensionärer är i allmänhet de som hade låga och ibland ännu lägre inkomster tidigare i livet.

Förvånande resultat

Han betonar att det finns pensionärer som har det tufft ekonomiskt, men det är inte vanligare än i samhället i övrigt. Tvärtom finns det flera grupper som har det betydligt sämre, oavsett om de är unga eller medelålders.

Omkring 15 procent av befolkningen i Sverige har så låga inkomster att de räknas som fattiga enligt EU:s mått på relativ fattigdom.

– Ingen önskar någon en tuff tillvaro där det är svårt att få tillvaron att gå ihop ekonomiskt. Men det är märkligt att vi talar så ofta om fattigpensionärer och så sällan om de grupper där fattigdom är vanligare. När hörde du talas om fattigmammor, fattigföräldrar, fattigmedelålders eller fattigsinglar?

– Det blir märkligt om vi skulle acceptera fattigdom fram till pensioneringen och sedan kräva att pensionssystemet helt utraderar låga inkomster.

Om ännu fler skulle få en högre inkomst när de slutar arbeta skulle det skapa konstiga drivkrafter, menar han. Idag har nästan halva befolkningen, 46 procent, en högre inkomst när de är 67 år än när de är 60, visar Alectas undersökning.

– Den siffran förvånade oss verkligen. Vi var tvungna att dubbelkolla den flera gånger för att vi tyckte att det stack ut så mycket. De som har det riktigt tufft i samhället finns snarare bland dem med låga inkomster före pensionen, än hos de som är pensionärer, säger Staffan Ström.

Krångligt pensionssystem

En slutsats från studien är att förklaringen till att vissa äldre har väldigt låga inkomster nästan uteslutande finns i arbetslivet, eller snarare avsaknaden av arbete, och att det är där de huvudsakliga åtgärderna borde sättas in.

– Tycker vi att det är ovärdigt att människor lever i fattigdom i Sverige ska vi inte sätta på ett plåster först när de blir pensionärer utan sätta in åtgärder och reformer långt före det. Det ger dubbel effekt. När fler blir ekonomiskt kapabla tidigare i livet följer pensionsinkomsterna med nästan automatiskt.

En annan slutsats är att det är problematiskt att pensionssystemet är så komplext efter de senaste årens ändringar och tillägg av olika slag att ingen längre förstår hur det fungerar, poängterar Staffan Ström.

– Tyvärr tror jag att det bidrar till att förstärka bilden av att pensionssystemet är dåligt, har slut på pengar, och alla andra myter som sprids. Systemet fungerar i stort sett som det är tänkt men det behöver förenklas så att människor förstår och återfår förtroendet.