Remiss av Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av sjukförsäkringsavgift vid karenstid för sjukpenning

Svenskt Näringsliv vill i sammanhanget peka på att Utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare i delbetänkandet 55 år och karensval (SOU 2020:65) konstaterar att valet av karens ger förhållandevis liten effekt på egenavgifterna och inte speglar den risk egenföretagaren tar genom att välja en lång karenstid. Ju längre karenstid en egenföretagare väljer desto större blir inkomstbortfallet. I delbetänkandet visas att en egenföretagare med inkomster som motsvarar (tidigare) taket i sjukförsäkringen och som valt en karensdag betalar cirka 88 kronor mer i månaden än den som har grundkarensen om 7 dagar. Egenföretagare som valt 90 dagars karens sparar cirka 224 kronor i månaden på riskövertagandet.

Utifrån företagares möjlighet att välja karens i sjukförsäkringen menar Svenskt Näringsliv att beräkningen av egenavgifterna på ett tydligare sätt bör spegla sjukskrivningsrisken i försäkringskollektivet egenföretagare. Svenskt Näringsliv anser att det är rimligt att företagare som valt en längre karens i sjukförsäkringen också får en nedsättning av egenavgiften som väger upp och står i proportion till den ökade risk företagaren tar. Med Försäkringskassans metod för beräkningar skiljer sig procentsatserna inte nämnvärt åt mellan de olika karenstiderna i sjukförsäkringen för företagare.