Så ska läkarintygen göra mer nytta

Idag har Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och arbetsgivaren inte rätt förutsättningar för att arbeta med sjukskrivningar, göra bedömningar och ge sjukskrivna personer det stöd de behöver för att komma tillbaka i arbete.

Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden har analyserat vad som ligger bakom problemet och lagt fram ett paket med åtgärdsförslag. Målet är att förbättra aktörernas förutsättningar för att arbeta med sjukskrivning, bland annat att läkarintygen ska bli mer ändamålsenliga och bättre stötta i arbetet med att se till att individen kan komma tillbaka till arbetet, förklarar Marina Tuutma, särskild utredare.

– Ingen läkare vill skriva dåliga intyg. Men för att kunna skriva bra intyg måste det finnas förutsättningar för att göra en bra bedömning – det har inte alla läkare. Det ligger på ledningsnivå att ge dem tillräcklig tid för undersökning, för att lära känna patienten, göra bedömningen och skriva ner den.

Kräver särskild kompetens

Det gäller också att se till att det finns organisatoriska förutsättningar i form av bra rutiner kring sjukskrivningsprocessen, och det är regionernas och vårdgivarnas ansvar, menar hon.

– Sjukskrivning har inte varit ett prioriterat område men det måste det bli. Eftersom det är en del av rehabiliteringen anser vi att det ska hanteras av regioner och vårdgivare.

Försäkringsmedicinska bedömningar kräver en särskild kompetens, konstaterar Marina Tuutma. Förutom att läkarna kontinuerligt behöver utveckla sitt kunnande inom området bör de vid behov även ges möjlighet till handledning och konsultation från sakkunniga, enligt utredningen.

– Vi föreslår att det ska finnas förutsättningar för att jobba i team, men då måste det finnas rätt dimensionering av kompetenser som kan bidra till läkarens bedömning. Till exempelvis att det finns tillgång psykolog, fysioterapeut eller arbetsterapeut.

De professionerna är samtidigt centrala i rehabiliteringsprocessen och därför kan inte varje patient bedömas av ett team. Som komplement anser utredningen att Socialstyrelsen ska utreda förutsättningarna för att etablera ett nationellt kunskapscentrum för försäkringsmedicin för att samla och ge kunskap till vården. Hit ska läkare kunna vända sig för stöd.

– Majoriteten av fall är enkla men i de lite längre och komplicerade fallen, exempelvis vid psykisk ohälsa, är det viktigt att det finns en remissinstans för läkarna. De saknar ofta någon som kan hjälpa dem med hur de ska tänka och göra på bästa sätt, säger Marina Tuutma.

Nödvändig information saknas

Utredningens förslag om förbättrade läkarintyg är efterfrågade, konstaterar Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Idag saknas ofta helt nödvändig information i intygen, vilket försvårar och fördröjer återgången i arbete och innebär onödigt lång sjukfrånvaro.

Det är också välkommet att utredaren så tydligt beskriver läkarens sjukskrivning som en del i vården och behandlingen av patienten.

– Här behövs mer kunskap och evidens om när och i vilken omfattning sjukskrivning är den bästa behandlingsmetoden, och när den rent av kan vara skadlig och försvåra tillfrisknandet, säger Catharina Bäck.

Ett problem som utredningen sätter ljuset på är att det inte alltid är rätt information som efterfrågas i läkarintyget. Därför föreslås Försäkringskassan att i samråd med Socialstyrelsen, försäkringsmedicinska experter, relevanta aktörer från hälso- och sjukvården och även arbetsgivare se över vad som ska finnas i intyget för att det ska bli ändamålsenligt och passa i olika typer av situationer.

– Läkarintygets utformning behöver ses över. Vilken medicinsk information måste finnas där för att alla aktörer ska kunna utföra sitt uppdrag? Det är det viktigt att behovet även hos andra aktörer än Försäkringskassan beaktas, till exempel arbetsgivarnas, säger Marina Tuutma.

Samtidigt kan intygen förenklas för kortare sjukskrivningar med ett förväntat förlopp, exempelvis efter en operation eller efter en lunginflammation. I dagsläget ska exakt samma information vara med som vid de långa och mer komplexa fallen.

– Läkarnas och sjukvårdens resurser är ändliga. Genom att förenkla så att de enkla intygen går snabbare kan läkare lägga mer tid och energi på bedömningar av de mer komplexa fallen där arbetsgivare behöver mer information.

Bättre kommunikation

Utredningen föreslår också att de koordinerade insatser som enligt lag görs för sjukskrivna patienter ska utvärderas och följas upp. Fokus bör vara på att främja samarbete och kommunikation mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivare, eftersom det är svårt för läkare att göra vissa bedömningar när de inte vet vilka krav som ställs i patientens jobb.

– Patienter kan av olika anledningar ha svårt att beskriva det på ett helt riktigt och relevant sätt. De kanske glömmer eller så förstår de inte att en anpassning redan har gjorts. De är inte bra att göra individen till budbärare, och läkaren kan omöjligt ringa och jaga arbetsgivare.

Tanken är att rehabkoordinatorerna blir länken mellan läkare och arbetsgivare och kan förmedla den typen av information som inte kan ges av patienten.

Läkaren kan självklart inte gå bakom ryggen på patienten utan måste följa sekretessen, betonar Marina Tuutma. Patienten måste ge sitt medgivande.

– Det gemensamma målet är att individen får tillbaka sin arbetsförmåga i så stor utsträckning som möjligt för att kunna fortsätta att jobba. Kan arbetsgivaren anpassa arbetet kanske individen inte alltid behöver vara heltidssjukskriven.

Att utredaren identifierar behoven av bättre samverkan mellan vården och arbetsgivarna är positivt, enligt Catharina Bäck.

– Arbetsgivarna efterfrågar bättre kommunikation och informationsutbyte med vården, inte minst för att kunna bedöma arbetsförmåga och möjligheter till arbetsanpassning vid sjukskrivning.