Utökad föräldraledighet kan påverka jämställdheten negativt

– Förlängd föräldraledighet kan få oavsiktliga konsekvenser. Reformen med utökad föräldraledighet ledde till att kvinnor var föräldralediga längre. Löneskillnaderna mellan näringsgrenar som dominerades av kvinnor respektive män ökade, säger Arizo Karimi, forskare vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och rapportförfattare till IFAU rapporten ”Övertid eller nyanställda? Företagens strategier och kostnader för att hantera personalfrånvaro vid föräldraledighet”.

IFAU har studerat effekter av 1989 års reform att utöka föräldraförsäkringen med tre månader och samband mellan reformen och företagens kostnader. Resultaten visar att föräldraledig personal innebar extra kostnader för de företag som berörs. Det berodde både på att företagen nyanställde och på att redan anställda arbetade mer till följd av längre föräldraledigheter. Nettoeffekten innebar en ökning av lönekostnaderna med motsvarande 0,6 heltidstjänster per år i ett företag av genomsnittlig storlek. Arizo Karimi menar att konsekvenserna av kostnaderna på lång sikt kan innebära negativa konsekvenser för jämställdheten.

– Utifrån nationalekonomisk teori kan man förvänta sig att företagen tar hänsyn till kostnaderna för föräldraledigheten när de beslutar om nyanställningar, ingångslöner eller löneutveckling. Då kvinnor är mer föräldralediga än män kan det leda till att ojämlikheten mellan könen ökar. Våra resultat är förenliga med hypotesen att utökad föräldraledighet kan ha negativa konsekvenser för jämställdheten säger, Arizo Karimi.

Arizo Karimi har under flera år studerat effekter av föräldraförsäkringen och hon pekar på att det finns målkonflikter i reformer för föräldraförsäkringen.

– En alltför generös föräldraförsäkring kan bidra till bestående könsskillnader på arbetsmarknaden. Ur ett internationellt perspektiv är den svenska föräldraförsäkringen generös. Det svenska systemet är också närmast unikt i det att det ger föräldrar rätt till anställningsskyddad arbetstidsförkortning fram till att barnet är i skolåldern, vilket uppmuntrar till deltid under en betydande del av föräldrars yrkesverksamma liv, säger Arizo Karimi.

Regeringens förslag om en så kallad familjevecka, är utskickad på remiss. Det innebär en utökning av föräldraförsäkringen som föräldrar får möjlighet att använda vid lov och studiedagar. Arizo Karimi pekar på att forskningen visar att ledighet som är svår för arbetsgivare att förutse och planera kan få negativa effekter för jämställdheten.

– Planerad ledighet, som föräldraledighet, är lättare för arbetsgivaren att förutse. När det gäller frånvaro med kort varsel riskerar det att ha negativa konsekvenser för jämställdheten och kvinnors löner, säger hon.

Reformer för att styra mot ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen kan ge olika effekter. Att låsa dagar till individer är ett tveeggat instrument för att styra föräldraledigheten som också kan ge andra oroande effekter, som att kvinnor ökar sin obetalda ledighet.

– Studier visar att vid införandet av den första pappamånaden så ökade männens uttag av föräldradagar men det innebar också att kvinnornas uttag av obetalda föräldraledighet ökade. Kvinnorna gick inte tillbaka efter 11 månader utan tog istället ut lägstanivådagar och obetald ledighet, men tog sedan ut färre garantidagar när pappor tog ut föräldraledighet. Det kan finnas konflikter mellan effekter på kort och lång sikt i reformer för föräldraförsäkringen. Vi vet inte i vilken utsträckning en utökad individualisering av föräldraförsäkringen skulle öka pappors uttag ytterligare, det kan också innebära att kvinnorna tar ut obetald föräldraledighet. Men de tre ”pappamånaderna” som hittills införts kan konstateras ha haft en effekt på pappors ledighet, säger Arizo Karimi.

Läs rapporten här