Välkommet med bred politisk pensionsöverenskommelse

Det statliga pensionssystemet är på många sätt en framgångssaga. Det är ett system som tagits fram i bred politisk enighet, vilket i sin tur skapat ett stabilt system med god följsamhet mot samhällsekonomin.

Systemet bygger på att pensionen till dagens pensionärer betalas av de som arbetar idag. Arbetsgivarna betalar drygt 200 miljarder kronor per år i ålderspensionsavgift, en del av arbetsgivaravgifterna, och arbetstagarna betalar en pensionsavgift om drygt 130 miljarder kronor per år. Totalt betalar alltså arbetsgivare och anställda in mer än 330 miljarder kronor per år till det statliga pensionssystemet.

Det är ett generationslöfte där varje pensionärsgeneration är beroende av att nästkommande generationer betalar för deras pension. Systemet förutsätter att de som arbetar betalar in tillräckligt mycket för att betala pensionärernas pensioner.

I takt med att vi lever längre så ska pensionspengarna också räcka längre. Det skapar förväntningar om ökade pensionsinbetalningar. Mer pengar till det statliga pensionssystemet kan ske på tre sätt: genom att de som arbetar betalar mer, genom att en större del av pensionsinbetalningarna går till pensioner och inte till andra utgifter i statsbudgeten eller genom att fler arbetar.

Att de som arbetar idag ska betala mer till det statliga pensionssystemet kostar mer än det smakar. Svenska arbetsgivare och arbetstagare ligger redan idag högt i skattenivå jämfört med omvärlden. Det sänker köpkraft och konkurrenskraft vilket i sin tur skadar ekonomin.

Att staten skulle låta en större del av skatteintäkterna gå till pensioner är i sig en bra nyhet för pensionärerna, men kräver att staten hanterar de hål som uppstår på andra ställen i statsbudgeten.

Det lättaste och bästa sättet att säkra bra pensioner är att den totala mängden arbetstimmar ökar i samhället. Konklusionen är enkel, fler människor behöver arbeta och längre tid.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje bör ta initiativ till att återigen skapa en bred politisk enighet kring pensionspolitiken. En politik som måste vara stabil och förutsebar. Hon bör återupprätta principen om att förändringar i pensionssystemet ska bygga på breda överenskommelser mellan ansvarstagande partier. Överbudspolitik och kortsiktiga lösningar gynnar ingen. Vården av pensionssystemet bör vägledas av följande principer.  

• Arbetslinjen gäller och ska prägla pensionssystemet. Arbete ska löna sig när det gäller pensionsutfallet. Pensionsutfallet för de med arbetsförmåga bör tydligt följa hur mycket var och en arbetat och bidragit till systemet.
• Livsinkomstprincipen gäller. Ålderspensionen för alla individer med arbetsförmåga ska stå i relation till livsinkomsten
•  Arbetsgivarnas och löntagarnas pensionskostnader måste vara långsiktigt förutsägbara och internationellt konkurrenskraftiga. Annars riskerar vi att företag, arbetstillfällen och investeringar drivs ut ur landet.
• Staten ska fortsätta att låta arbetsmarknadens parter sköta de kollektivavtalade pensions- och försäkringslösningarna utan statlig inblandning. Parts- och förhandlingsfriheten är central – och framgångsrik – inte minst eftersom de kollektivavtalade lösningarna speglar arbetsmarknadens behov och förutsättningar.
•  Bra pensioner förutsätter en god ekonomi med ett växande konkurrenskraftigt och vinstgenererande näringsliv som erbjuder allt fler anställningar till goda och trygga villkor.

Tyvärr verkar en del till och från glömma bort inte minst det sistnämnda som förutsättning för ett robust pensionssystem. Lockelsen att ”äta och behålla pensionskakan” är stor. Det är därför välkommet att statsministern i regeringsförklaringen lyfter fram vikten av breda överenskommelser i riksdagen.

Den nya mandatperioder öppnar för att våra riksdagspartier gemensamt kan enas på ett sätt som ger stabila spelregler för framtidens pensioner. Spelregler som bygger på det som givit oss ett internationellt sett med beröm godkänt och långsiktigt hållbart pensionssystem. Ett pensionssystem som Sveriges arbetsgivare och arbetstagare förtjänar.

Artikeln publicerad i Arbetsvärlden 2022-11-14