Vårdförsäkring självklar för många småföretag

Sjukvårdsförsäkringsutredningen har överlämnat sitt betänkande och föreslår att regionerna ges möjlighet till ökad kontroll över privata sjukvårdsförsäkringar. De föreslås få rätt att värdera avtalsrelationer som företag som bedriver offentligt finansierad vård har med försäkringbolag för vård av försäkringspatienter.

Regionerna ska följa upp sina egna avtal och se till att regler om prioriteringar och väntetider enligt avtalen följs. Men det finns ingen anledning för regionerna att granska andras avtalsrelationer eller till och med stoppa försäkringsfinansierad vård, anser Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

– Att regionen ska kunna gå in och lägga sig i vårdgivarnas relationer med försäkringsbolagen öppnar för godtycke, säger han.

Utredningen slår också fast att det inte finns någon systematisk undanträngning av vård för skattefinansierade patienter och att systemet inte strider mot solidaritets- och behovsprincipen inom sjukvården som säger att den med störst vårdbehov ska få högst prioritet.

– Det här är viktiga klarlägganden med tanke på att det har varit så mycket diskussioner om det här, säger Anders Morin.

Bakgrunden till utredningen är regeringens oro för att privata sjukvårdsförsäkringar tränger undan den offentliga vården och ger försäkringspatienter ”förtur i kön”.

– Här är utredningen tydlig med att begreppet ”kö” inte finns definierat i lagstiftningen. Man kan i stället tala om två olika köer. En till skattefinansierad vård och en till den försäkringsfinansierade vården, och de köar var för sig. Det är också ett viktigt klargörande – att det inte finns en enda kö.

Om förslaget blir verklighet skulle det kunna bli så att vårdgivare drar sig för att teckna avtal med försäkringsbolag om regionen har en massa synpunkter på dessa avtalsrelationer, påpekar han.

– Det kan sluta med att de tvingas upphöra med avtalen med försäkringsbolagen om det innebär besvärliga relationer med regionen som kanske är vårdföretagets huvudkund. Risken är att förslaget leder till att försäkringsvård försvåras med färre försäkringspatienter som följd.

Idag omfattas 700 000 personer av en sjukvårdsförsäkring i Sverige, och merparten betalas av arbetsgivaren. I Svenskt Näringslivs företagarpanel svarar åtta av tio företag att främsta skälet till att de tecknat en sjukvårdsförsäkring är för att den bidrar till att korta tiden för sjukfrånvaro hos medarbetarna.

Det är allt vanligare att alla på företaget omfattas av en sjukvårdsförsäkring, särskilt på små företag. Sex av tio företag säger att det är ”en nödvändighet för att säkerställa företagets drift och överlevnad”, vilket visar att det är mer än en marginell företeelse för företagen, enligt Anders Morin.

– Sjukvårdsförsäkringen är oerhört viktig för företagen så länge väntetiderna i den offentliga vården är så långa. Det är det som det offentliga borde fokusera på för det är inte ok med de här jättelånga väntetiderna – det är det riktigt absurda i systemet.

När Thomas Harbom och hans fru Åsa köpte företaget Alufront för 15 år sedan skaffade de omgående varsin sjukvårdsförsäkring, och för fem år sedan bestämde de sig för att skaffa det för alla sina 12 anställda.

– Det är en stor vinst för oss som arbetsgivare att våra medarbetare kan få vård snabbt och komma tillbaka till jobbet snabbare. Alla vinner på det. Det gör oss också till en attraktivare arbetsgivare, säger Thomas Harbom.

De som har sökt vård genom försäkringen har ofta gjort det på grund av ryggont eller förslitningsskador och de har varit nöjda, förklarar Thomas Harbom.

– De tycker att det är fantastiskt bra. Ofta får man hjälp inom ett dygn och behöver inte gå och dra med värk till exempel onödigt länge. Inte förrän man har nyttjat det förstår man hur bra det är.

Även ekonomiskt lönar det sig med en sjukvårdsförsäkring, påpekar han.

– I och med att vi är så få på företaget är det är väldigt sårbart för verksamheten när någon är sjuk. Då ska vi både betala sjuklön och lön till den som vi behöver ta in i stället.

Han har aldrig tänkt tanken att säga upp sjukvårdsförsäkringen.

– Vi är väldigt nöjda och för oss är det en självklarhet. För oss som företagare handlar det om att ha nöjd personal och att de ska få hjälp snabbt om de behöver.

Thomas Harbom konstaterar att det är så många idag som omfattas och frågar sig hur långa de offentliga vårdköerna skulle bli om inte sjukvårdsförsäkringar fanns.

– Att så många har en sjukvårdsförsäkring beror ju på att det stora behovet av dem. Jag tror inte att vårdköerna kommer att minska på bra länge.

Anders Morin håller med om att köerna till den offentligt finansierade vården blir ännu längre om sjukvårdsförsäkringarna allvarligt hämmas.

– Idag omsätter de tre miljarder kronor årligen. Vem ska betala den vården i så fall? Det är högst tveksamt om regionerna har ekonomin att klara det. Att strypa försäkringsvård leder till längre köer för alla.

Om utredningens förslag

Motivet bakom Sjukvårdsförsäkringsutredningens förslag är att insynen ska ge regionen möjlighet att kontrollera att skattefinansierade patienter inte åsidosätts när det gäller medicinska prioriteringar och att avtalade väntetider följs.

Enligt förslaget ska regionen till exempel kunna motsätta sig att privata vårdgivare med regionavtal använder överkapacitet till att teckna avtal med försäkringsbolag om vård av försäkringspatienter.