Företagen utsatta för kriminella nätverk

Den senaste myndighetsgemensamma lägesbilden (MGL), som bygger på 14 myndigheters kartläggning av den organiserade brottsligheten, visar att företag används som brottsverktyg och utgör en del av den kriminella infrastrukturen. Att lyfta näringslivets utsatthet är en delseger för Företagarna och Svenskt Näringsliv som i flera år har synliggjort i rapporter att mängdbrott som stölder och bedrägerier har en nära koppling till organiserade brottsligheten.

Den här frågan har inte fått särskilt mycket gehör hittills. Men den här rapporten visar tydligare än någonsin att det är inte längre en sidofråga, utan att det är en kärnfråga för att förstå kriminalitetens ekosystem. I den här rapporten har man nu lagt till en avgörande pusselbit, säger Lena Nitz, ansvarig för brotts- och trygghetspolicy hos Svenskt Näringsliv.

Hon får medhåll från Tobias Adielsson, näringspolitisk expert på Företagarna.

– Det som lyfts i rapporten är ett första steg att prioritera mängdbrotten. När företagare utsätts för inbrott eller när det stjäls i butiker, är det en del av att finansiera de skjutningarna vi senare ser på gatorna. Det betyder att vi inte kan fokusera på antingen eller, för de här går hand i hand, säger Tobias Adielsson, näringspolitisk expert på Företagarna.

Få företagare anmäler brott

Men det återstår fortfarande mycket arbete för att gå från ord till handling, menar han.

– Sedan 2017 har Polismyndigheten fått mer än 80 procent i ökade anslag. Trots det har våra medlemmar inte fått det bättre. När vi frågar dem hur de ser på polisen har förtroendet visserligen gått upp med någon procentenhet, men det står inte i proportion till storleken på anslagen, säger Tobias Adielsson.

I fjol visade siffror från Svenskt Näringsliv att andelen företag som inte har polisanmält något brott alls har ökat med cirka tolv procent från året innan. Problemet med låg anmälningsfrekvens avspeglas även i Företagarnas enkäter.

– Vi ser en tydlig ökning av andelen av våra medlemmar som aldrig anmäler brotten de utsätts för, från 20 procent 2017 till nästan 40 procent 2024. Den största orsaken till det är att de upplever att polisen inte kommer göra något, säger han.

Lena Nitz menar att polisen behöver organisera sig bättre för att arbeta mer riktat mot brott mot företagare.

– Det handlar inte bara om att prioritera mängdbrotten, utan också om att rikta insatserna. Ofta sprids de här brotten ut på lokalpolisområden och andra delar av polisen, vilket gör att en sammanhållen bild saknas. Det som krävs är ett intensifierat och fördjupat samarbete mellan polisen och näringslivet för att både bekämpa brottsligheten och stärka företagens motståndskraft mot organiserad brottslighet, säger hon.

Enligt Tobias Adielsson kommer de kriminella alltid gå dit där det är enklast att tjäna pengar och nu är bedrägerier den största inkomstkällan. Dessutom blir de mer professionella i sitt sätt att arbeta och att komma undan kontroller. Ett sätt att motverka dessa är att införa kontroller hos myndigheterna. Men för att vara extra tydlig: Kontrollerna måste vara relevanta och identifiera områden där det finns störst risk.

– De flesta företag uppskattar kontroller när man känner att det finns en rimlighet i det. Ett problem som kan uppstå hos politiker är att man vill visa att man gör någonting och då skapar regler som snarare riskerar att öka administrationen för de seriösa företagen. Det kan handla om att de måste skicka in fler uppgifter, som i många fall inte används särskilt mycket eller kan manipuleras, säger han.

Måste agera nu

Enligt Lena Nitz är tiden en viktig faktor, inte minst då organiserade brottsligheten är snabba med att utveckla innovativa lösningar för att begå brott.

– Likväl som AI och digitaliseringen är positiv och möjliggör en utveckling i samhället, möjliggör den också för brottsligheten att skala upp sin verksamhet på olika sätt. Det kan bli ett stort problem framöver om vi inte agerar i tid, säger hon.

Det är också viktigt att näringslivet skyddas i bråda tider av kris och beredskap.

– Motståndskraftiga och konkurrenskraftiga företag är en grundförutsättning för Sveriges tillväxt, beredskapsförmåga och nationella säkerhet. Det är positivt att myndigheter samverkar för bekämpa organiserad brottslighet. Men en fortsatt stor brist i det framtida brottsbekämpande arbetet är att det saknas en struktur eller organisation för att samarbeta med näringslivet, säger hon.