Kriminella pressar vart tredje företag

Vart tredje företag har drabbats av konkurrens från företag som är kriminella. Det handlar i hög grad om skattebrott men det kan också vara företag som bryter mot arbetsmiljölagar, eller som inte hanterar livsmedel enligt regelverket. Det visar Svenskt Näringslivs rapport Konkurrensen med den svarta sektorn – ett stort problem för företagen och samhällsekonomin.

Så många som vart femte företag uppger att de har drabbats av negativ konkurrens från företag som skattefuskar. Det vanligaste är att de inte betalar arbetsgivaravgift eller moms.

Konsekvensen blir att seriösa företag som betalar sin skatt har högre kostnader och att de måste ägna mer tid åt administration än de som struntar i vad lagen säger. Allra värst drabbade är företag i transportbranschen och därefter kommer byggsektorn och restaurangbranschen.

– Seriösa företag drabbas direkt eftersom de får en sämre konkurrenssituation gentemot företag som inte följer lagen. Förmodligen har den här typen av skattefusk också kopplingar till organiserad kriminalitet, säger Lars Jagrén, senior ekonom på Svenskt Näringsliv.

Samhällsekonomin drabbas

När svarta företag gynnas drabbar också den totala samhällsekonomin. Det får en negativ effekt på skattemoralen i samhället men det påverkar också på så sätt att innovationsgrad, produktivitet och tillväxt hämmas, påpekar han.

– Svarta företag satsar inte alls på personalutveckling och innovation, och ofta är de mer lågproduktiva eftersom de till exempel inte köper in maskiner i samma utsträckning som seriösa företag för att utföra sitt arbete.

Svartarbete och arbetslivskriminalitet leder i förlängningen till en ökad utslagning i samhället, konstaterar han.

– De som står utanför arbetsmarknaden lockas lätt att ta ett svart jobb och därmed ökar risken för att de hamnar i fortsatt utanförskap. Och mindre skatteintäkter innebär ett högre skattetryck på de som betalar skatt för att upprätthålla välfärden. Det blir en ond spiral.

För att få bukt med det kriminella företagandet, skattefusk och regler som inte följs, föreslås i rapporten ett antal åtgärder för att minska utbudet av svarta jobb och samtidigt stärka efterfrågan på vita tjänster. Det handlar om att jobba på två fronter, förklarar Lars Jagrén. Samhället behöver prioritera den här typen av frågor hårdare, myndigheter ska kunna samverka bättre och det måste bli billigare att anställa vitt.

– Sverige har ju problem i så måtto att vi har höga skatter och höga ingångslöner. Därför gäller det att se över system för bidrag och skatter så att det alltid lönar sig att ta ett vitt arbete jämfört med att gå på bidrag och kanske ha ett svart jobb vid sidan av.

Rut- och rotsystemet ökar antalet vita jobb

Rut- och rotsystemet har haft stor betydelse för att minska efterfrågan på svarta jobb och öka antalet vita jobb. Det blev tydligt efter försämringen av rot-avdraget 2016 då svartjobben direkt ökade igen.

– Med tanke på hur framgångsrikt rut och rot har varit för att öka antalet företag och sysselsatta i de här branscherna vore det rimligen bra att fortsätta att utveckla dem. De här typen av avdrag är i stort sett självfinansierande och samtidigt viktiga för den övergripande skattemoralen.

I rapporten föreslås ett generellt avdrag för tjänster riktade mot hushållen och att undantag i stället görs för tjänster som inte ska omfattas.

– Det vore mycket enklare både för företag och privatpersoner och det skulle ge fler vita jobb i dessa sektorer. I dag omgärdas rut- och rotavdrag av väldigt många regler vilket skapar mycket gränsdragningsproblem, säger Lars Jagrén.

Förslag på åtgärder för att få bort svartjobben:

• Översyn av straff och prioriteringar
• Bättre möjligheter till samverkan mellan myndigheter och olika register
• Starkare incitament att arbeta vitt
• Utforma regelverket så att det är lätt att göra rätt
• Utveckla rut och rot
• Sänk företagens kostnader för att anställa, med fokus på jobb med låga formella utbildningskrav.