Ouppklarade mängdbrott drabbar företagen – säkerhetsnotan växer

De så kallade mängdbrotten utgör mer än 80 procent av alla anmälda brott i Sverige och kan till exempel vara bedrägeri, inbrott, stöld, snatteri, skadegörelse och misshandel. Men brottsoffren får sällan upprättelse. Statistiken visar att enbart fem procent av alla anmälda bedrägerier klaras upp, sex procent av stöldbrotten och två procent av skadegörelserna. Det är för dåligt och läget är allvarligt, menar Riksrevisionen i en granskning av polisens arbete.

Riksrevisionen konstaterar också att uppklaringsnivån dessutom har sjunkit på senare år. Trots att polisen fått stora anslagsökningar, fler anställda och en genomgripande omorganisation har resultaten bara blivit sämre.

Lena Nitz, jurist och expert på brottslighet mot företag vid Svenskt Näringsliv, är inte förvånad över Riksrevisionens slutsatser.

– Rapporten bekräftar det företagen lyft fram under lång tid, nämligen att polisens arbete mot mängdbrott inte är effektivt. Det jag också reagerar över är att redan den förra granskningen som Riksrevisionen gjorde 2010 visade på samma sorts brister och ändå har inte mycket hänt, säger hon.

Förtroendet för polisen påverkas

Lena Nitz understryker att mängdbrott drabbar företagare och det allmänna samhället hårt och borde tas på större allvar av polisen.

– Det är en svaghet att mängdbrott ofta får stå tillbaka för annan brottslighet. I ett kortsiktigt läge kan man förstå att grövre brottslighet måste gå före men i det långa loppet går det inte att prioritera ned mängdbrott. Till sist påverkas företagarnas och medborgarnas förtroende för rättsväsendet och det är inte hållbart i längden, säger hon.

Den senaste tiden har experter larmat om en skenande kriminalitet mot företag. Butiker drabbas av dagliga snatterier, beställningsstölder av kött ökar kraftigt och handlare vittnar om att de är rättslösa mot minderåriga ungdomar som utför stölder. Förra året efterlystes 161 stulna entreprenadmaskiner från byggplatser, åkerier kämpar mot dieselstölder och fakturabedrägerier och cyberbrott plågar ständigt företagen.

Samband med skjutningarna

Lena Nitz, som tidigare var Polisförbundets ordförande i över ett decennium, understryker sambandet mellan mängdbrott och tung brottslighet.

– Bedrägerier mot företag finansierar gängskjutningar och terrorism. Jag har också fått bekräftat av polisen att bedrägerier är en av de drivande faktorerna bakom våldsutvecklingen hos de kriminella nätverken, säger hon.

Uppgifterna styrks av polisens egna granskningar. I rapporten ”De organiserade bedrägerierna” från 2021 konstateras att relationen mellan den organiserade brottsligheten och bedrägeribrotten är uppenbar. I rapporten ”De dödliga bedrägerierna” från 2022 framgår att 48 procent av de individer som varit misstänkta för våld med skjutvapen också varit misstänkta för bedrägerier.

Mängdbrott inkörsport till kriminalitet

Den vanligaste brottsligheten som drabbar svenska företag är olika typer av bedrägerier, inbrott, stölder och skadegörelser. Lena Nitz menar att näringslivet idag tvingas ta ett orimligt stort ansvar för att skydda sig från brott som inte prioriteras tillräckligt högt av polisen.

– Näringslivet spelar en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet men behöver få bättre hjälp av myndigheterna. Polisen och kommunerna borde samarbeta i större utsträckning med näringslivet och företagen när det gäller det brottsförebyggande arbetet, säger hon.

Att hålla efter mängdbrotten har också en brottsförebyggande effekt eftersom ungdomar ofta börjar sin kriminella bana med mindre brott.

– Om man vill förebygga kriminalitet ska man bekämpa mängdbrotten effektivt. Det är alltså en bra brottsförebyggande åtgärd. Polisen måste därför börja bekämpa mängdbrott och grov organiserad brottslighet parallellt, säger Lena Nitz.