Flygskatt ett slag i luften

Regeringen har idag aviserat att man planerar att gå vidare med att införa en nationell flygskatt. Samtidigt aviseras lättnader för företag som anställer sin första medarbetare, genom en nedsatt arbetsgivaravgift. Flygskatten sägs vara det som finansierar nedsättningen av arbetsgivaravgiften och regeringen hävdar man gör en ”grön” skatteväxling.

Men en nationell flygskatt har ingen positiv miljöeffekt. Tvärt om visar flygskatteutredningen att en nationell flygskatt i värsta fall kan leda till marginellt ökade klimatutsläpp, och i bästa fall en mycket liten minskning av utsläppen i Sverige. Syftet med skatten har hela tiden angetts vara att minska klimatutsläppen, men eftersom flyget redan ingår i EUs gemensamma styrmedel för handel med utsläppsrätter – där man har satt ett europeiskt tak på utsläppen - har en nationell flygskatt ingen positiv effekt för miljön. Om utsläpp minskar i Sverige ökar utrymmet att släppa ut på något annat håll inom EU. Att då hävda att det är en grön skatteväxling är inget annat är en ”greenwashing” av en skatt som egentligen är rent fiskal.

Det ärliga vore att säga att regeringen inför skatten därför att regeringen anser att statskassan behöver pengarna och inte att fortsätta låtsas att en flygskatt har en reell miljöeffekt. Regerginen verkar också helt bortse från den svidande kritik som remissinstanserna levererat och det faktum att skatten får betydande negativa konsekvenser för de såväl de transportpolitiska målen, för näringslivets konkurrenskraft, samt för de regioner där beroendet av flyg för är stort.

Beskedet som kom idag är också det andra avsteget på två dagar från den politiska överenskommelse som slöts inom ramen för Miljömålsberedningens arbete. Överenskommelsen innefattade bland annat att de sektorer som omfattas av EUs utsläppshandelssystem inte ska belastas med dubbla ekonomiska styrmedel. Man har av det skälet också lagt de sektorerna utanför de nationella målen för klimat till 2030 och 2040. Men igår kom beskedet att regeringen planerar att återinföra koldioxidskatten för kraftvärme som redan omfattas av EUs utsläppshandelsystem, och idag beskedet om flygskatt, en sektor som också omfattas av utsläppshandeln. Agerandet är minst sagt märkligt från regeringens sida då den klimatpolitiska propositionen ännu inte har beslutats.

Förslaget om begränsad sänkning av arbetsgivaravgiften under vissa förutsättningar innebär i någon mån en korrigering av de snedvridande problem som följde av att denna åtgärd tidigare utformats enbart för enskilda näringsidkare men inte för andra företagsformer. Förslaget är dock fortfarande krångligt utformat med många restriktioner. Tidsbegränsningen för förslaget torde också reducera dess betydelse.

I sammanhanget är det angeläget att framhålla att de mindre företagen lever under hotet om skärpt entreprenörsskatt på upp till 5 miljarder kr. Remisskritiken har varit massiv mot utredningsförslaget om skärpta 3:12-regler. Det är därför välkommet att Miljöpartiet sagt nej och vill stoppa delar av förslaget.