Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
Rapport18 oktober 2021

Företagens engagemang gör yrkesutbildningen bättre

Den här rapporten handlar om svenska företags och branschers engagemang i gymnasiala yrkesutbildningar, och rapporten bygger på intervjuer med företags- och branschrepresentanter som berättar om sitt engagemang.

I rapporten beskrivs företag som startar egna skolor, branscher som bygger strukturer för att få skola och näringsliv att komma närmare varandra samt företag som tar emot elever på apl – arbetsplatsförlagt lärande. De intervjuade representerar olika branscher.

Rapporten gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av samtliga svenska företags och branschers engagemang. Ambitionen är istället att genom konkreta företags- och branschexempel beskriva varför företag och branscher engagerar sig i gymnasieskolan, vad de gör, hur de ser på resultatet av sitt engagemang och hur de ser på framtiden.

Engagemanget syns över hela landet, samtidigt som olika regionala förutsättningar kan göra att företagens och branschernas initiativ ser olika ut. Men rapporten visar också att engagemanget har flera gemensamma nämnare. Nedan presenteras en sammanfattning av dessa.

Företagens och branschernas engagemang handlar framför allt om att

  • säkra sin rekrytering och kompetensförsörjning. Många företag har mycket svårt att hitta den kompetens de behöver. Genom en närmare koppling till skolor – till exempel genom collegekoncept, egna gymnasieskolor eller genom att ta emot elever på apl – får företagen större inflytande över utbildningarna. Samarbeten mellan skola och näringsliv ökar möjligheterna att få framtida med- arbetare med kompetens som matchar näringslivets behov. Att driva egen skola är också ett sätt att tidigt få nya medarbetare att bli en del av företagskulturen.
  • höja kvaliteten på yrkesprogrammen och göra utbildningarna mer attraktiva. Att kunna påverka innehållet i yrkesprogrammen är ett sätt att höja kvaliteten och relevansen och därmed öka attraktiviteten. Resonemanget gäller både för branschinitiativ som kvalitetssäkrar utbildningar genom certifieringar, och för företagsskolor och företag som tar emot elever på apl. Företagsskolor kan även stärka sin attraktivitet genom att till exempel erbjuda praktik utomlands, bra möjligheter till sommarjobb och jobb efter examen. Många företag som tar emot elever på apl är också engagerade i skolors programråd eller i yrkesutbildningens nationella programråd för att kunna påverka utbildningarnas innehåll och kvalitet.
  • öka mångfalden. Att engagera sig i gymnasieskolan gör det möjligt att påverka marknadsföring mot grupper som är dåligt representerade på företagen. Att jobba för ökad mångfald är också ett sätt att öka företagens rekryteringsbas.

Företagens och branschernas engagemang påverkar även utbildningssystemet genom att

  • bredda befintliga utbildningar. Företag och branscher utvecklar utbildningar som ger dubbelexamen och rekommenderar att den grundläggande högskole- behörigheten ska inkluderas inom yrkesprogrammen. På så sätt bidrar de till att bredda utbildningarna.
  • uppdatera och kvalitetssäkra utbildningar. Genom företagens egna skolor eller genom samarbete mellan näringsliv och skolor i form av till exempel college- koncept och certifieringar, blir yrkesutbildningarnas innehåll uppdaterat och kvalitetssäkrat av branschen. Det ger nytta inte bara för företag och branscher utan för hela utbildningssystemet och samhället.
  • göra yrkesutbildningar mer attraktiva. Med breddade utbildningar och mer relevant innehåll finns fler attraktiva utbildningar i systemet.
  • öka elevers anställningsbarhet. Med relevant utbildningsinnehåll, med apl som ger arbetslivserfarenhet och möjlighet att träna nödvändiga yrkesmoment, och med utbildningar som till exempel avslutas med yrkesprov som godkänns av branschen, blir eleverna bättre förberedda för arbetslivet.
  • kompetensutveckla lärare. Det råder brist på yrkeslärare, och brist på yrkes- lärare med uppdaterad kompetens. I företagens egna utbildningsstrukturer, och i branschernas strukturer för samverkan mellan skola och näringsliv, är kompetensutveckling av yrkeslärare en viktig del. Flera företag och branscher vill utveckla sitt engagemang genom
  • nya initiativ. Både företagsskolor, branschinitiativ och företag som är engagerade i apl vill utveckla sina satsningar och få möjlighet att göra mer. Företag vill starta fler yrkesprogram, jobba mer aktivt för att få till exempel ökad mångfald och starta utbildningar även inom yrkeshögskola och yrkesvux. Branscher vill starta fler collegekoncept.

Men engagemanget väcker också frågor om framtiden, till exempel om

  • finansiering. Samverkan är inget självspelande piano. Det behövs finansiering för att bibehålla och utveckla organisation och strukturer för till exempel bransch- koncept. Yrkesprogram är dyra jämfört med teoretiska gymnasieprogram, och ska utbildningen ge den effekt företaget eller branschen vill, behöver utrustningen eleverna använder vara modern. Att som litet företag ta emot många elever på apl kan vara kostsamt. För det företag där apl riskerar att bli ett finansiellt avbräck är det lätt att avstå. Svenskt Näringslivs beräkningar visar att företag lägger ned 1,7 miljarder kronor årligen på sin samverkan med gymnasieskolan, utöver det företagen redan betalat via skattsedeln.
  • konkurrens. En företagsskola som vill starta fler yrkesprogram kan få nej för att konkurrensen i relation till de kommunala utbildningarna i området blir för stor. Trots att företaget ser att utbildningen behövs.
  • volymer. Antalet elever i gymnasieskolan ökar, men intresset för yrkesprogram- men har minskat över tid. Andelen elever som tar examen från yrkesprogram behöver öka från 30 till 40 procent för att motsvara näringslivets behov.
Skriven avCarin Hedström
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist