Kompetensförsörjningen av lärare är en av skolans stora utmaningar. Från olika delar av landet rapporteras om hård konkurrens om legitimerade och behöriga lärare och få eller inga sökande till utannonserade tjänster. Enligt Skolverkets prognoser kommer det fattas 80 000 lärare och förskollärare år 2031, förutsatt att dagens nivåer av antalet nybörjare och examensfrekvenser kvarstår.
Detta är inte bara ett problem för skolorna och undervisningens kvalitet. I förlängningen påverkar det näringslivets kompetensförsörjning och hela landets välstånd. För ofta riktas fokus endast på lärarutbildningarnas kvalitet och kapacitet. Det är självklart en viktig en faktor, men inte tillräcklig. Det måste skapas fler vägar in i läraryrket, så att det blir enklare att växla om till läraryrket eller kombinera en lärartjänst med en parallell karriär utanför skolan. Kompetent personal som redan är rekryterad måste få sådana villkor att de väljer att stanna kvar, och personal som lämnat skolan måste förmås att återvända. Ledarskapet och skolans organisation är viktigt. Digitala hjälpmedel ska användas så att de underlättar lärarnas arbete och minskar stressen.
Vi har bett sex olika skribenter att ta sig an problematiken ur var sitt perspektiv. Kapitlen fokuserar på, i tur och ordning: alternativa vägar in i läraryrket, ledarskap, organisation, digitalisering, potentialen i fristående lärarutbildningar samt lärdomar från utlandet.
Li Ljungberg, projketledare kompetensförsörjning, Teknikföretagen
Elisabet Nihlfors, professor pedagogik, Uppsala universitet
Jan Löwstedt, professor företagsekonomi, Stockholms universitet
Jan Hylén, analytiker, Education analytics
Eva Nisser, utbildningskonsult, Veraciter
Gabriel Heller-Sahlgren, skolforskare, IFN och London school of economics