Johansson om regeringens försörjningskrav: ”En märklig särreglering”

Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna föreslår en fördubbling av försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring. Enligt förslaget ska en person ha en månadslön motsvarande 80 procent av medianlönen, det vill säga 26 650 kronor per månad, för att få arbetstillstånd i Sverige.

Ett problematiskt förslag, menar Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

– Det här är ett kraftfullt slag i luften, säger hon.

– Det innebär att politikerna gör ett ingrepp i lönebildningsmodellen. Det är arbetsmarknadens parter som sätter lönerna i Sverige och så ska det fortsätta vara.

Karin Johansson menar att det är fullt rimligt att en arbetskraftsinvandrare har en inkomst som gör det möjligt att försörja sig själv och medföljande familjemedlemmar. Och hon betonar att de arbetskraftsinvandrare som idag finns i Sverige inte belastar socialförsäkringssystemet.

– Redan idag klarar arbetskraftsinvandrare sin egen försörjning och får i princip aldrig ekonomiskt bistånd. Undersökningar visar att självförsörjningsgraden i det närmaste är 100 procent, säger hon.

Behövs inom alla branscher

Behovet av arbetskraftsinvandrare, såväl högkvalificerad arbetskraft som till yrken med lägre krav på kvalifikationer, finns inom i stort sett alla branscher. Karin Johansson menar att möjligheten att kunna attrahera och rekrytera internationell kompetens är mycket viktig för näringslivets konkurrenskraft.

– Det svenska näringslivet behöver både ingenjörer för den gröna omställningen, kockar till restaurangerna och skogsarbetare, säger Karin Johansson.

På sin presskonferens betonade dock regeringen att arbetskraftsinvandringens fokus ska vara på högkvalificerad arbetskraft och att övrigt behov ska täckas med hjälp av de som redan är arbetslösa i Sverige. Karin Johansson menar att den inställningen är ett feltänk.

– Arbetskraftsinvandrare tar inte jobben från svenskar. Det är en myt. Tvärtom skapas fler jobb, säger hon.

Hon får medhåll från forskningen, bland annat av Mette Foghed från 2017, som visar på att ett inflöde av utländsk arbetskraft med relativt låga kvalifikationer leder till att den inhemska arbetskraften med motsvarande kompetensnivå i stället skiftar till mer komplexa och välbetalda arbeten.

– Företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer snabbare och anställer fler nya medarbetare än jämförbara företag, säger Karin Johansson.

Hon menar att kravet på ”en god försörjning” är ovanligt.

– Det är en märklig särreglering som indirekt betyder att personer med lägre lön på svensk arbetsmarknad inte har en tillräckligt bra försörjning, trots att de har lön enligt kollektivavtal, säger hon och fortsätter:

En av anledningarna till att regeringen och Sverigedemokraterna vill begränsa arbetskraftsinvandringen är att komma åt missbruket.

– Men det gör man inte med ett höjt försörjningskrav, säger Karin Johansson.