Oroligt världsläge kräver offensiva tillväxtreformer

Den närmast kaotiska omläggningen av den amerikanska handelspolitiken skickar chockvågor genom världsekonomin. Besked om ”paus” eller sänkta strafftullar på vissa marknader kan tillfälligt lugna världens börser, men osäkerheten orsakar stora störningar i världsekonomin. Detta sker samtidigt som Rysslands krig i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka. Situationen är utomordentligt allvarlig.

Sverige har mött de omedelbara hoten med kraft. De kommande tio åren kommer försvarsbudgeten att ökas med hela 300 miljarder, något som blir möjligt tack vare våra starka statsfinanser. Sverige är också en viktig aktör för att EU:s svar på de amerikanska tullarna inte bara ska bli egna tullar utan förhandlingar och fler fristående frihandelsavtal.

Det är positivt, men mer finns att göra. Nu gäller det att bygga långsiktigt. Sveriges beredskap behöver stärkas, inte bara militärt utan även ekonomiskt. Om detta ska bli möjligt, särskilt i en miljö där villkoren för världshandeln riskerar att försämras, krävs en konkurrenskraftig och växande ekonomi. Det oroliga världsläget kräver offensiva tillväxtreformer.

Den amerikanska administrationens agerande är djupt olyckligt och riskerar att skada inte bara amerikanska företag och hushåll, utan världsekonomin i stort. Samtidigt finns nu ett momentum för Sverige och Europa. Vi kan erbjuda det USA numera inte kan – förutsägbarhet. I Sverige kan vi ta till vara det som historiskt byggt vårt välstånd: en öppen ekonomi, med starkt entreprenörskap, högkvalificerade jobb och ett dynamiskt näringsliv.

Allt för länge har Europas konkurrenskraft släpat efter den amerikanska. Vår ekonomi har växt långsammare, vår innovationstakt har varit för låg. Det finns nu en bred insikt bland EU:s medlemsländer om att vi behöver komma ikapp. Vårt långsiktiga välstånd är beroende av att vi kan bli den mest attraktiva marknaden.

När USA sänker sina säkerhetspolitiska ambitioner krävs europeisk upprustning. På samma sätt är det med ekonomin: när den amerikanska administrationen ökar den ekonomiska osäkerheten behöver Europa reformeras för att bli mer attraktivt. Det gäller i högsta grad även Sverige.

Konkurrenskraften har inte stått tillräckligt i centrum under den innevarande mandatperioden. Nu behövs en ordentlig ambitionshöjning.

I sin ekonomiska prognos inför vårpropositionen beskrev finansminister Elisabeth Svantesson hur konjunkturåterhämtningen går för långsamt och den svenska tillväxten är för låg. Det är en välkommen krisinsikt, endast en snabbt växande ekonomi kan göra att Sverige går stärkt ur det nya världsläget.

Regeringen behöver omsätta denna insikt i handling. Svenskt Näringsliv ser följande områden som särskilt betydelsefulla.

Bättre villkor för att attrahera talanger: Ta vara på möjligheterna här och nu att locka internationell spetskompetens. Villkoren för utländska studenter och forskare att stanna kvar i Sverige efter studier behöver förbättras, t ex genom sänkt marginalskatt, en strategi för medföljande familjemedlemmar, förbättrad bostadsförsörjning genom avreglerad hyresmarknad. Lönegolvet för arbetskraftsinvandrare bör slopas och ersättas med krav på kollektivavtalsenlig lön.

Bygg kärnkraften: Säkerställ att vi nu kommer till skott och bygger ut den fossilfria baskraft som behövs. Den finansierings- och riskdelningsmodell som lagts fram för kärnkraften är nödvändig och rimlig. Framöver kan liknande system tillämpas för andra fossilfria kraftslag som bidrar med motsvarande systemnytta som kärnkraften.

Snabbare tillståndsprocesser för bättre investeringsklimat: Stora mängder kapital väntar på att investeras i till exempel i gruvbrytning och den gröna omställningen, men tillståndsprocesserna är för långa och krångliga. Staten bör tala med en röst i tillståndsfrågor och handläggningstiden halveras. Det behövs en lång rad andra regelförenklingar som ger stor nytta utan kostnad.

Locka kapital och investeringar med lägre skatter
Sverige behöver en beskattning som bättre främjar företagande och entreprenörskap. Med mer gynnsamma 3:12-regler och en förutsebar riskkapitalbeskattning kan vi stärka det svenska entreprenörskapsklimatet ytterligare. För att attrahera fler utländska investeringar behöver bolagsskatten få ökad konkurrenskraft vilket kan ske genom såväl sänkt skattesats som bättre regelverk bland annat när det gäller forskningsinvesteringar och koncernutjämning.

På flera av dessa områden finns redan förslag under beredning i Regeringskansliet, vilket gör att tiden till beslut och genomförande kan göras kort. Det är av avgörande betydelse att regeringen nu sätter högsta fart i detta arbete.

Om ett och ett halvt år är det val, de politiska partierna börjar nu sin planering inför valrörelsen. Reformer för fler växande företag är inte nödvändigtvis det allra mest kortsiktigt populära en regering kan göra. Men utan en växande ekonomi kommer inga andra vallöften att kunna infrias.

Regeringen behöver omgående gå vidare med de tillväxtreformer som är under beredning och komplettera dem med ytterligare reformer för stärkt konkurrenskraft och högre tillväxt.

Sverige kan inte på egen hand skapa lugn i en alltmer orolig omvärld. Men vi kan och behöver genomföra reformer för att attrahera kapital, forskning, entreprenörskap och talanger. Och vi behöver göra det nu.

Läs artikeln på GP debatt.