Regeringen backar om lönekrav − höjs mindre än aviserat

Lönekravet för arbetskraftsinvandrare höjs nästa sommar. Men inte till 100 procent av medianlönen. ”Det är bra att regeringen har lyssnat på företagen”, säger Karin Johansson, vice vd, som samtidigt påpekar att regelverket kommer att försvåra för många branscher att hitta nödvändig kompetens.

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer inte att höja lönegolvet vid arbetskraftsinvandring till 100 procent av medianlönen. I stället har de fyra Tidöpartierna enats om att lönegolvet ska stanna vid 90 procent. Beskedet innebär också att listan med 152 undantagna yrken nu inte längre är aktuella.

− Det är bra att regeringen har lyssnat på företagen och sänker lönekravet från det som den tidigare har aviserat.

Det säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson. Hon välkomnar att politikerna alltså inte höjer till hela 100 procent av medianlönen, men är fortsatt bekymrad. Det mest rimliga vore att kollektivavtalade löner fick gälla i respektive bransch, menar Karin Johansson.

Sedan lönegolvet på 80 procent infördes för ungefär två år sedan har arbetskraftsinvandringen minskad med drygt 30 procent. Det har försämrat kompetensförsörjningen i många branscher.

− Faktum kvarstår att det kommer att försvåra för många branscher att hitta nödvändig kompetens och för många företag att fortsätta driva sina verksamheter eller expandera dem så som de skulle vilja. Det är negativt för svensk tillväxt, säger hon.

Hon är också bekymrad över att regeringen får mandat att bestämma vilka yrken som ska undantas.

− De få undantag som regeringen kan besluta om riskerar att bestämmas på ett väldigt godtyckligt underlag. Det bästa hade varit om företagen själva hade fått avgöra sina kompetensbehov, säger Karin Johansson.