Chefsekonomen: ”Kommissionen träffar rätt – men missar avgörande frågor”
Sänkt statlig inkomstskatt är en av de mest konkreta reformerna från Produktivitetskommissionen, enligt chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt. ”Det är en rejäl skattesänkning som stärker drivkrafterna för utbildning och arbete”, säger han men menar att andra viktiga frågor missas.
Nu har regeringens Produktivitetskommission presenterat sitt slutbetänkande. Syftet med kommissionen har varit att stärka Sveriges produktivitet, som efter finanskrisen 2008–2009 utvecklats svagare än under tidigare decennier.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, menar att det finns flera bra förslag i slutbetänkandet.
– En av de mest konkreta reformerna är förslaget om sänkt statlig inkomstskatt. Det är en rejäl skattesänkning som stärker drivkrafterna för utbildning och arbete och gör Sverige mer attraktivt för kvalificerad arbetskraft. Det ligger helt i linje med Svenskt Näringslivs tillväxtagenda, säger han.
Han välkomnar också kommissionens förslag om mer marknadsbaserade hyror.
– De kallar det inte fri hyressättning, men i praktiken handlar det om att bostadsmarknaden ska fungera mer efterfrågestyrt. Det är helt nödvändigt om vi ska komma till rätta med bostadsbristen, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Kommissionen lyfter också vikten av att förenkla för utländska forskare och studenter att komma till Sverige och att utländska företag lättare ska kunna starta upp verksamhet.
– Många andra länder har så kallade startup-visum. Det lyfter kommissionen upp och vill införa vilket är bra.
Även satsningar på digitalisering och förenklade tillståndsprocesser ser han som viktiga steg för att öka produktiviteten.
Oenighet om LOV
Ett av de mest kontroversiella förslagen i kommissionens slutbetänkande gäller vården. Kommissionen menar att lagen om valfrihet (LOV) inte har gett de positiva effekter som förväntades, och att kravet på regionerna att tillämpa den bör tas bort. Här landar man helt fel, menar Sven-Olov Daunfeldt.
– Privata vårdcentraler exempelvis har bidragit till kortare köer och nöjdare patienter. Forskningen visar att privata aktörer generellt är mer kostnadseffektiva än offentliga alternativ. Att påstå att det saknas evidens är helt enkelt felaktigt.
Delar inte arbetsmarknadsanalysen
Kommissionen framhåller också att arbetsmarknaden fungerar relativt väl, även om kompetensbrist och arbetslöshet måste hanteras. Den bilden delar inte Sven-Olov Daunfeldt.
– Att beskriva arbetsmarknaden som väl fungerande är verklighetsfrånvänt. Vi har haft en hög arbetslöshet under lång tid, över 400 000 människor är undersysselsatta och antalet som får a-kassa har ökat med 60 procent sedan 2023. Det är ett strukturellt problem, inte ett konjunkturellt.
För att få fler i arbete vill han se en kombination av sänkta skatter, lägre arbetsgivaravgifter – särskilt för unga – och fler satsningar på yrkes- och arbetsmarknadsutbildningar. Dessutom behöver Arbetsförmedlingen reformeras.
– Privata leverantörer av matchningstjänster måste få komma in tidigare i processen. Annars riskerar även de som står nära arbetsmarknaden att fastna i långvarig arbetslöshet, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Missar avgörande reform
När det gäller forskning och innovation instämmer Daunfeldt i att de är avgörande för produktivitetstillväxten. Men han menar att kommissionen missar en central fråga: det svenska FoU-avdraget.
– Idag finns ett tak på 36 miljoner kronor. För bolag som Ericsson eller AstraZeneca är det taket nått på en kafferast. I praktiken betyder det att våra viktigaste innovativa företag inte har någon nytta av avdraget. I länder som Irland får företagen dra av 30 procent av personalkostnaderna – utan tak. Det gör det mycket billigare att förlägga forskning där, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Han pekar på att Irland lyckats locka enorma investeringar genom generösa FoU-avdrag och en stark forskningsmiljö.
– Vill vi att Sverige ska vara konkurrenskraftigt måste vi ta bort takbeloppet. Här missar kommissionen en avgörande reform, säger han.
Över lag pekar Produktivitetskommissionen på många områden där svensk produktivitet kan stärkas – från kriminalitet och kapitalförsörjning till energipolitik och klimatstyrmedel men Sven-Olov Daunfeldt menar att kommissionen tagit ett för brett grepp och att det saknas konkretion i många av förslagen.
– Det finns mycket att skriva under på, men många av reformerna som kommissionen lyfter fram är antingen marginella eller otydliga. För att Sverige på allvar ska få fart på produktiviteten krävs mer långtgående reformer än vad kommissionen föreslår, säger han.
