Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37)

Utredningen föreslår generella åtgärder riktade mot alla fristående huvudmän som drivs i vinstsyftande företagsform. Detta är helt fel väg att gå och kommer att minska valfrihet och mångfald och vara ineffektivt. De fristående huvudmännen uppvisar sammantaget bättre kunskapsresultat än de kommunala, och aktiebolag, som är vinstsyftande, är den dominerande företagsformen bland de fristående huvudmännen. Forskning visar också att de vinstdrivna friskolorna förbättrar resultaten i de kommunala skolorna. Riktade åtgärder, såsom sanktioner – som kan tillämpas oberoende av verksamhetens organisationsform, för att öka kvaliteten är i stället rätt väg att gå.

Svenskt Näringsliv avvisar förslag till vinstutdelningsförbud/ värdeöverföringsförbud i alla dess former. Ett genomförande av dessa förslag skulle gå över gränsen för gällande ansvarsfördelning mellan den politiska och den privata sfären i samhället. Hur ett företag väljer att använda sin vinst är en fråga för ledning och ägare, inte för staten. Förutom dessa principiella invändningar anser Svenskt Näringsliv att det saknas bärande motiv för de olika värdeöverföringsförbud som föreslås, liksom för den särredovisning som utgör en konsekvens av de föreslagna förbuden. Förbudens genomförande skulle dessutom få skadliga effekter, i form av färre nyetableringar, snedvridande konkurrensförutsättningar, försämrad strukturomvandling och minskat eller helt bortfallet intresse hos välskötta vinstdrivande friskoleföretag att utveckla och expandera verksamheten. Den föreslagna särredovisningen skulle också drabba mindre huvudmän särskilt hårt.

Svenskt Näringsliv anser också att förslagen till vinstutdelningsförbud/ värdeöverföringsförbud, liksom förslaget om att huvudmän som delar ut vinst inte ska få motta riktade statsbidrag, strider mot bland annat näringsfriheten och likabehandlingsprincipen, samt egendomsskyddet, i den svenska regeringsformen liksom mot etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital inom EU-rätten. Föreningen hänvisar här även till bifogat rättsutlåtande av professor Lars Henriksson.

Svenskt Näringsliv tillstyrker förslagen att det i skollagen ska ställas ökade krav på långsiktighet liksom på att den enskilde har tillräckliga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet.

Svenskt Näringsliv anser att en möjlighet att utfärda sanktionsavgifter bör införas vid kvalitetsbrister, som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen. En ny utredning om detta bör tillsättas.

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget att en huvudman inte får dela ut vinst eller göra andra värdeöverföringar om man samtidigt mottar riktade statsbidrag. De riktade statsbidragen utgör cirka 8 - 10 procent av finansieringen och har därför mycket stor betydelse för kvalitet och finansiering. Konsekvenserna av förslaget kan bli ödesdigra. I praktiken skulle således utredningens förslag innebära nästintill ett förbud mot vinstutdelning i skolsektorn, vilket riskerar medföra att många framgångsrika huvudmän avvecklar verksamheten. Särskilt allvarligt är att utredningen inte alls synes ha kunskap om att marknadsmässig ränta på eget kapital är en nödvändig kostnad för ett aktiebolag eftersom företaget annars inte kan finansiera sig.

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget att riktade statsbidrag inte får lämnas för en skol- eller förskoleenhet som fått ett vitesföreläggande för kvalitetsbrister.

Svenskt Näringsliv tillstyrker förslagen om utökade möjligheter att besluta om återkallelse av godkännande, statliga åtgärder för rättelse och verksamhetsförbud.