Vart leder regeringens ingenjörssatsning?

Sverige har länge utmärkt sig som en liten kunskapsintensiv exportekonomi. Svenska företags förmåga att tillvarata kompetens och skapa ett reellt ekonomiskt värde har varit avgörande för den svenska ekonomins tillväxt. Högre utbildning har varit väsentlig för utvecklingen, vilken dessvärre har vänt.

Tre av tio rekryteringsförsök bland våra medlemmar misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera. Så mycket som 71 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera på positioner som kräver högskoleutbildning. Kompetensbristen hindrar också klimatomställningen då 60 procent av branscherna, framför allt stora delar av industrin och samhällsbyggnadssektorn, menar att deras svårigheter att rekrytera rätt kompetens hindrar klimatsomställningen redan idag. I budgetpropositionen för 2024 presenterade regeringen en ingenjörssatsning, vilken Svenskt Näringsliv välkomnar. Givet den stora kompetensbristen inom alla branscher och företag ser vi också behov av ytterligare insatser för att åstadkomma bland annat högre kvalitet i ingenjörsutbildningarna, fler examinerade ingenjörer men också reformer avseende den högre utbildningen.

I promemorian granskas regeringens ingenjörssatsning genom att sätta denna i relation till behoven och utbildningsanslagens värdeutveckling över tid. Till hjälp för att beskriva situationen har samtal med ett antal representanter för utvalda lärosäten som ger sin bild av vad ingenjörssatsningen innebär för dem samt vilka behov som fortsatt kvarstår genomförts. Avslutningsvis presenteras politiska reformer för bättre tillgång till kompetens.