”Allt går inte att lösa med mer pengar”

I måndags öppnade regeringen och Sverigedemokraterna plånboken och gav landets regioner sex extra miljarder till vården. Det var ett inte helt oväntat tillskott.

– Vården är en av de viktigaste frågorna för landets väljare och regeringen vill visa att de tar den oron som finns på allvar, säger Lena Furmark, expert på välfärdsfrågor på Svenskt Näringsliv till TN.

Bakom beslutet ligger även det faktum att ett flertal av landets regioner brottas med stora underskott och där Östergötland och Skåne varslat om kraftiga neddragningar bland personalen.

– Men allt går inte att lösa med mer pengar och framför allt får inte tillskottet hamna i det svarta hålet. Det var glädjande att regeringen kopplade pengarna till en tydlig förväntan på att regionerna på allvar ser över sina ekonomistyrningssystem. Om inte riskerar vi att de binder ris kring egen rygg och snart begär ännu mer tillskott, fortsätter Lena Furmark.

Mycket administration

Sverige ligger i topp i Europa i fråga om läkartäthet, cirka 4 läkare per 1 000 invånare, enligt siffror från Socialstyrelsen. Samtidigt dignar de under alltmer administrativa och byråkratiska uppgifter. En undersökning som Läkarförbundet gjort i samarbete med McKinsey visar att bara 40 procent av läkarnas arbetstid används till möten med patienter. Detta samtidigt som antalet administratörer i regionerna blir allt fler. SKR, Sveriges kommuner och Regioner, konstaterar själva att antalet administratörer vuxit med 17 procent sedan 2016, betydligt fler än till exempel vårdpersonalen.

– Det är ett enormt problem att personalens kärnkompetens inte nyttjas på rätt sätt, det är ett hot både mot arbetsmiljön och den långsiktiga kompetensförsörjningen. Att regeringen nu inför en Effektivitetskommission som på allvar tar sig an frågan om hur resurserna används inom regionerna, är glädjande och någonting jag välkomnar.

– Statliga pengar är inte den huvudsakliga finansieringen av vården, den kommer från de egna skatterna i regionerna. Men när det nu tillförs statliga medel så måste också granskningen av hela ekonomin öka.

Tydliga krav å ena sidan men också ett ökat statligt ansvar för vissa nyckelområden inom vården, menar Lena Furmark.

– Digitalisering är eftersatt och tar mycket tid från vårdpersonalen. Uppföljning och kvalitetsredovisning är andra delar där staten kan öka närvaron. Det är också dags att utnyttja den kapacitet som finns hos privata vårdgivare, till exempel när det gäller ögon- och höftoperationer. Vårdköerna växer vilket gör att vårdgarantin inte fungerar och det är ett statligt ansvar att minska den.

För många regioner

I dagsläget finns 21 regioner runt om i Sverige, från Region Norrbotten till Region Skåne. Det är en omfattande och alltmer otidsenlig konstruktion. Redan 2007 föreslog en parlamentarisk utredning att minska antalet till nio eller sex, ett förslag som återkom tio år senare men ännu har inget hänt.

– Därför är det dags att göra allvar av det och dra ner på antalet regioner. Där finns mycket inspiration att hämta från Danmark som ersatte sexton regioner med fem samtidigt som staten tog ett tydligt ansvar för både styrning och ekonomi.

De förändringar som genomförts i Danmark går att göra även i Sverige. Särskilt som att de bröt samma onda cirkel med kostsamma strukturella problem och dålig produktivitet som Sverige nu befinner sig i, påpekar Lena Furmark.

– Hög kvalitet i vården är det grundläggande och vi måste se mer verkstad för de pengar som tillförs. Dit når vi genom mer statlig styrning, minskat antal regioner, ökad användning av privata vårdgivare och tydligare kvalitetsredovisning. Regering och riksdag måste bli tydligare och tuffare i styrningen mot regionerna och ta ett större ansvar för sjukvårdens framtid. Precis det som vi faktiskt hörde av regeringen i måndags.