Remiss av Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar SOU 2021:80

Majoriteten sjukvårdsförsäkringar tecknas av de svenska företagen. Försäkringen bidrar till att upprätthålla en väl fungerande produktion och konkurrenskraft hos företagen, genom att sjukfrånvaro kan förebyggas och förkortas. Svenskt Näringsliv menar att utredningen saknar perspektiv som belyser behov av och möjligheter för arbetsgivare att även fortsättningsvis ta ett stort ansvar för medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö genom sjukvårds- och rehabiliteringsförsäkringar.  

Av en enkätundersökning som Svenskt Näringsliv genomförde år 2021 framgår bland annat att sex av tio företag som tecknat sjukvårdsförsäkring bedömer att den är nödvändig för att säkerställa företagets drift och överlevnad.

Utredningens analys av den etiska plattformen utmynnar i att utredningen inte kan utläsa att privata sjukförsäkringar i sig skulle strida mot behovs-solidaritetsprincipen, under förutsättning att vårdgivaren följer bestämmelsen om att den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.  Utredningen anger också att så länge den som har störst behov ges företräde till vården så kan inte utredningen finna att det skulle vara otillåtet med olika väntetider eller tidsgränser. Svenskt Näringsliv välkomnar dessa klargörande från utredningen.

Svenskt Näringsliv bedömer att privata sjukvårdsförsäkringar sammantaget avlastat den offentligt finansierade vården och bidragit till att det samlade vårdutbudet blivit större än om försäkringarna inte funnits.

Svenskt Näringsliv anser att det är självklart att regionerna ska följa upp att de åtaganden som de privata vårdgivarna har avtalat om gentemot regionen också uppfylls. Svenskt Näringsliv invänder dock mot Sjukvårdsförsäkringsutredningens förslag att regionerna skulle få rätt att granska avtalsrelationer som de privata vårdgivarna har med försäkringsbolagen. Detta riskerar att leda till att regioner, i kraft av sin starka ställning, kan ställa omotiverade och/eller godtyckliga krav på vårdgivare, något som oskäligt hämmar såväl vårdgivarnas möjligheter att bedriva sin verksamhet som försäkringsfinansierad vård som sådan. Svenskt Näringsliv delar heller inte utredningens bedömning, om att ett krav om redovisningen av hur det säkerställs att vårdgivarens övriga uppdrag inte påverkar vårdgivarens fullföljande av avtalet, inte strider mot upphandlingsreglerna i LOU och LOV.

Svenskt Näringsliv instämmer i utredningens bedömning att det bör finnas en skyldighet för de privata vårdgivarna, som är reglerad i avtal med regionen, att inrapportera relevanta uppgifter till den nationella väntetidsdatabasen vad gäller offentligfinansierad vård.