Strävsamhet, tillit och bidragsfusk – en studie av ungas normer

Den här rapporten undersöker ungas normer och attityder till strävsamhet, tillit och bidragsfusk. Rapportförfattare är Nima Sanandaji.

• Skolforskning visar att strävsamhet har stor betydelse för elevernas kunskapsresultat. Dessvärre visar en specialfråga i PISA att denna norm är svag i svenska skolor. Andelen elever som finner tillfredsställelse i hårt arbete är lägst i Sverige och Finland, bland de studerade länderna.
• Den globala normundersökningen World Value Survey bekräftar att strävsamhetsnormen är svag i Sverige. Få unga svenskar betonar vikten av strävsamhet. Utrikes födda har starkare strävsamhetsnormer än infödda svenskar.
• Relativt få i Sverige håller med om att den som inte jobbar blir lat.
• Unga svenskar har en hög acceptans för bidragsfusk. Endast en tredjedel av unga svenskar håller med om att bidragsfusk aldrig är berättigat, jämfört med två tredjedelar bland medelålders och tre fjärdedelar bland de äldre. Acceptansen för bidragsfusk har minskat sedan 2010-talets början men är hög jämfört med situationen på 1980-talet.
• Relativt många svenskar anser att det vore olyckligt om vi i framtiden skulle komma att tillskriva arbete mindre betydelse. Denna uppfattning har stärkts över tid, speciellt bland unga. Debatten om arbetstidsförkortning verkar alltså inte bero på en normförskjutning.
• Nordiska länder, inklusive Sverige, kännetecknas av hög tillit, vilket främjar samverkan och innovation. Samtidigt har Sverige numera betydligt lägre nivåer av mellanmänsklig tillit än övriga nordiska länder. Knappt sex av tio unga svenskar anser att de flesta människor går att lita på, jämfört med sju av tio unga i Finland, Norge och Danmark. Denna förändring verkar inte huvudsakligen vara driven av invandring.