Den 4 oktober är så mycket mer än en bullfest
Ta tillfället i akt att reflektera över hur regelbördan ska bli lättare för företagen den 4 oktober. Det oavsett om du minns protesterna mot löntagarfonderna eller firar Kanelbullensdag, skriver Anna Hedensjö Johansson, SME-expert.
Den 4 oktober 1983 tågade tiotusentals företagare till Stockholm i protest mot löntagarfonderna, ett förslag som hotade den privata äganderätten i grunden. Det var ett kraftfullt nej till att politisera företagande och ett tydligt försvar av marknadsekonomin.
Nu, 42 år senare, är samma datum mest känt som ”Kanelbullens dag”. Ett folkligt firande, ofta möjliggjort av samma småföretagare som en gång demonstrerade för rätten att driva sina verksamheter i fred. Men medan bullarna jäser i bagerier runt om i landet, växer oron bland företagare. Inte på grund av fonder, utan på grund av en vardag där regelkrångel, kompetensbrist och behovet av långsiktighet i politiska beslut blivit alltmer tydligt.
Enligt Näringslivets Regelnämnds (NNR) färska rapport ”Regelbarometer” upplever 28 procent av företagarna att det blivit krångligare att följa regler under det senaste året medan endast 4 procent upplever någon förbättring. 2024 ökade företagens administrativa kostnader med 10,3 miljarder kronor, den totala kostnaden för att följa alla regler i Sverige uppskattas nu till 389 miljarder kronor per år. Det är ett pris som framför allt småföretag betalar, med sin tid, sitt mod och sin framtidstro.
Om regelverken är begripliga, relevanta och möjliga att följa och om politiker och myndigheter aktivt skulle hjälpa snarare än stjälpa företagares vilja att satsa.
Små och medelstora företag, som utgör 99,9 procent av alla svenska företag, drabbas hårdast. De saknar juridiska avdelningar, ekonomiavdelningar och lobbyister. Ändå förväntas de hantera upphandlingsunderlag med ofta irrelevanta och komplexa krav, hållbarhetsrapportering enligt EU-direktiv och ständigt förändrade villkor för att anställa. Samtidigt uppger 67 procent av företagarna att politiken ägnar för lite uppmärksamhet åt att förenkla regelverken, att de inte ser problemet ur företagares perspektiv.
Unga och växande företag är nyckelaktörer för jobbskapande och tillväxt, men också de som möter störst hinder. Varje nytt regelverk, varje ny administrativ kostnad, blir en handbroms. Osäkerheten kring kompetensförsörjningen – trots en av Europas högsta arbetslöshetssiffror – förstärker frustrationen hos företagare som försöker växa.
Så fundera, kanske under fikapausen, på hur samhället skulle se ut om regelbördan blev lite lättare för företagen. Om kompetensen som företagen efterfrågar också enkelt går att matcha så att företagare kan tacka ja till nya affärer utan att vara orolig för att inte kunna leverera. Om regelverken är begripliga, relevanta och möjliga att följa och om politiker och myndigheter aktivt skulle hjälpa snarare än stjälpa företagares vilja att satsa.
Och hur ska vårt välfärdssamhälle bäras i framtiden? Jo, företagsamheten, marknadsekonomin och äganderätten utgör grunden för vårt välstånd och måste så förbli. Så, om vi vill ha fler kanelbullar i framtiden måste vi faktiskt på allvar börja värna de som bakar dem. Nu.
