Hälften av de mindre företagens rekryteringsförsök misslyckas

Av Sveriges ca 1,3 miljoner företag har ca 1,2 miljoner färre än tio anställda. Det är i de små- och medelstora företagen som fyra av fem jobb skapas, varför det är väldigt oroväckande att nära hälften misslyckas med sina rekryteringsförsök. Dessa företag efterfrågar huvudsakligen ansvarstagande medarbetare med rätt attityd och engagemang. De ska helst också ha en gymnasial yrkesutbildning i bagaget då det är den utbildningsnivå som företagen i högst utsträckning letar efter.

Svenskt Näringslivs Rekryteringsenkät 2023/2024 bekräftar att 7 av 10 företag upplever att det är svårt att rekrytera. En tendens som hållit i sig sedan 2017. Det är alltså lika svårt för företagen att rekrytera oavsett konjunkturläge. Jämfört med 2021 är det för höga lönekrav, bristande engagemang och företagens geografiska läge som blivit en ökad utmaning när företagen vill rekrytera.

Idag är det företag som är verksamma inom buss, transport- och motorbranscherna, installation, teknik och IT-sektorn som har det allra svårast. Till exempel upplever hela 88 procent inom Sveriges Bussföretag stora utmaningar med rekrytering.

De vanligaste konsekvenserna för små och medelstora företag är att de får minskad försäljning, behöver tacka nej till uppdrag och får sämre lönsamhet. För att lösa situationen är det vanligt att befintlig personal eller ägarna och ledningen får högre arbetsbelastning. Detta gäller i synnerhet företag med en till fyra anställda, där 72 procent svarar att ägare eller ledningen fått jobba ännu mer. I dessa tider med stigande arbetslöshet blir det påtagligt vilken missmatch som råder på arbetsmarknaden.

I utmaningarna finns möjligheter. Vi har identifierat några konkreta pusselbitar – tillväxtreformer – som behövs för att fånga möjligheterna;

• Lägg grunden i grundskolan – skolan måste säkra så att elever rustas med kunskaper och förmågor för att möta en arbetsmarknad i förändring. Låt till exempel alla elever möjligheten att driva ett UF-företag enligt modellen som Ung Företagsamhet erbjuder. Säkra så att fler elever fullföljer sin gymnasieutbildning.
• Säkra studie- och yrkesvägledning – morgondagens medarbetare måste i större utsträckning få verklighetsnära upplevelser av de jobb som erbjuds. Det behövs en stärkt och förbättrad studie- och yrkesvägledning som i en tydlig syv-plan fångar framtida kompetensbehov i kommunerna.
• Dimensionera utbildningar utifrån jobben - utbildningssystemet måste bli bättre på att möta arbetsmarknadens behov. Kommunerna behöver ha en plan för hur gymnasie- och vuxenutbildning ska dimensioneras för att möta behoven utifrån regional kartläggning och behov. Här är yrkesutbildningar som formas i samråd med företagen och branscher avgörande.
• Möjliggör flexibilitet och mobilitet – Större möjligheter för att yrkesväxla under karriären börjar få större utrymme och goda förutsättningar. Det är positivt och borde över tid underlätta för att matcha jobb och kompetenser. Säkerställ t ex så att regelverket för omställningsstudiestödet blir enklare och tillgängligt för fler.

Varje ny medarbetare i ett företag är en stor investering och förknippat med risktagande. En väl fungerande arbetsmarknad är en grundförutsättning för företagens konkurrensförmåga. Ju bättre påklädd en medarbetare är när det gäller rätt utbildning, attityd och engagemang för att matcha jobbet, desto fler möjligheter kan företagaren fånga för att möta nya affärer och utveckla verksamheten.

Att trösklarna för små- och medelstora företag blir så låga som möjligt, även när det gäller kompetensförsörjning, kommer göra skillnad för samhället som helhet.