Nyamko Sabuni (L): ”SME får bäst förutsättningar med ett regeringsskifte 2022”

SME-kommitténs presidium bjöd den 8 april in Nyamko Sabuni till ett teamsmöte för att diskutera reflektioner och erfarenheter av förutsättningarna att driva företag, inte minst med tanke på situationen som många befinner sig i idag. Sven-Olof Gudmundsson hälsade välkommen och berättade lite om SME-kommitténs syfte och verksamhet.

Av januaripartierna är det Liberalerna och Centerpartiet som hårdast slagits för SME, menade Sabuni. Men tyvärr blir fokus oftast på de stora industriföretagen. Detta är i synnerhet tydligt i de svårigheter mindre företag upplevt i att få tillgång till de pandemistödåtgärder som omgärdats av regelkrångel och eftersläpning. Här har de stora företagen haft en fördel framför SME-företagen.

Liberalerna vill skruva skatterna på ett sätt så att SME vågar växa och anställa.     

– Socialdemokraterna kommer att gå till val på att höja skatterna och hänvisa till att detta krävs för att betala av på den växande statskulden. Jag menar att vi borgerliga partier bör framhålla vilka skatter som ska sänkas, sade Nyamko Sabuni.

Partsöverenskommelsen om omställningspengen är en viktig komponent i hur vi ska arbeta för att få en bättre kompetensförsörjning, menade Sabuni. Vi har ett utbildningssystem som är anpassat för 1900-talets behov och har missat att anpassat det så att det finns tillräckligt med kompetens till tiden vi lever i idag. Detta är inte minst en stor fråga för mindre företag, bland annat i rollen som innovatörer och underleverantörer. Efterfrågan på kompetens är hög.

Gällande regelförenklingar så vill Sabuni att vi låter oss inspireras av modeller vi finner utomlands, inte minst i våra grannländer. En in - en ut, där varje nyinförd regel innebär att en gammal obsolet avskaffas, lyftes fram, liksom att löpande utvärdera regelverken för att se så att de är aktuella och effektiva.

– Vi vill också tillsätta en ”start-upkommission” som ska arbeta långsiktigt med att förbättra möjligheterna för nystartade och mindre företag efter pandemin. Likaså behöver vi en bättre bostadspolitik och vi måste också få bukt med den kriminalitet som drabbar både individer och företag. Bäst förutsättningar att klara detta får vi med ett regeringsskifte 2022.

Viktiga utmaningar, tyckte Jens Hedström, som modererade mötet. Visst önskar vi från näringslivet oss också en omstart efter pandemin och många av Liberalernas förslag är klart värda att utveckla och stödja.

Skola och utbildning, en historisk paradgren för Liberalerna, var något som SME-kommitténs ordförande Sven-Olof Gudmundsson ville höra mer om. Kommer fokus ligga kvar på denna fråga? Just nu känns det som om utvecklingen på skolområdet går åt fel håll.

Skolfrågan kommer fortsatt vara grundplåten för Liberalerna, försäkrade Nyamko Sabuni, som också vill koppla det till integration och deras initiativ om ”Förortslyftet” – en målsättning om att det inte ska finnas några s k utsatta områden år 2030.

– Vi vill att skolan ska förstatligas och att lärarna ska få betalt efter sin akademiska utbildning. Skola ska inte kunna vara en budgetregulator för kommunerna och vi tror också att staten blir en effektivare kravställare och kan ge mer resurser.

Adam Brånby har i sitt företag känt av de konkurrensnackdelar svenska företag lider av på grund av nationella särlagstiftningar och på överimplementering av EU-lagstiftning. Ett sådant är lagstiftningarna som berör textilindustrin, där man inte kan bli av med kemikalieskatten även om man inte ens använder kemikalierna i fråga.

– Det är att likna vid att svenska fotbollslandslaget skulle tvingas spela match med ryggsäckar med två kilo grus i, bara för att de är svenskar, sade Brånby. Ni som är det mest EU-vänliga partiet – kan ni hjälpa till att stävja detta?

Sabuni lovade att ta med sig frågan om den specifika kemikalieskatten och underströk att Liberalerna anser att svensk konkurrenskraft är en avgörande fråga.

Regelförenkling är viktigt för många företagare och Susanne Andersson Pripp ville gärna prata mer om detta ämne. Som hotellägare har hon upplevt de stora bekymren med omställningsstödet och ville därför vädja till Nyamko Sabuni att ta mig sig frågan om att se till att ansökningsrutinerna ska börja fungera.

– Det är bra att ni vill ta tag i regelprocesserna och ta intryck av hur andra länder hanterar regelkrångel för företag, där finns massor att lära. Men, ett varningens finger för modellen med en regel in – en ut! Det är en sänkning av de totala regelkostnaderna som måste vara i fokus så om en dyr regel införs och en billig tas bort är faktiskt inget vunnit.

I detta instämde Sabuni fullt ut och framhöll att regeringens regelförbättringsarbete delvis har gått i stå på grund av pandemin, men att de kämpar för att så mycket som möjligt av förslagen från januariavtalet ska med i höstens budgetproposition. 

Upphandlingsfrågorna var nästa ämne att diskuteras och där lyfte Emma Unevik att det finns mycket att förbättra i hur offentliga upphandlingar görs. I en undersökning visade sig att 98 procent av städupphandlingarna gick enbart efter pris, inte kvalitet. Förfrågningsunderlagen är ofta undermåliga och allt fler företag struntar i att delta i offentliga upphandlingar. Så, vad göra?  

– Det handlar kanske främst om hur vi kan öka kompetensen hos de som gör upphandlingarna, sade Sabuni. Jag har följt denna fråga länge och inte funnit något bra exempel i Sverige, kanske vi måste titta utanför landets gränser. Här får gärna ni från näringslivet hjälpa till med förslag på åtgärder.

Här sköt Jens Hedström in en passus om att en dialog med näringslivet är central, men att det finns en rädsla hos det offentliga att faktiskt fråga branscherna om hjälp med inspel till vad som behövs i en bra upphandlingsprocess. Detta måste vi bort från, för att nå relevans och större möjligheter för både stora och små bolag att kunna delta i upphandlingarna.

Hyresmomsen är en högaktuell fråga på grund av vaccineringen. Det är inte bara brist på vaccin, utan på lokaler att utföra vaccinationerna i. Anledningen är att vårdtjänster inte är momspliktiga och det finns oerhört få lokaler som inte är ”momsade”.

– Det handlar förstås inte bara om vaccinlokaler, sade Jörgen Rasmusson, utan också om förskolor, föreningar och andra icke-momspliktiga verksamheter. De är inte momsfria, som det ibland sägs, utan momsen är inbakad i skatten, vilket gör att de får betala högre hyreskostnader. Vad gör ni åt detta?

Jag känner igen detta från vaccinsammanhang, sade Nyamko Sabuni, men är inte så insatt i den specifika momsfrågan. Hon noterade och önskade mer kontakt om detta framgent för att se vad man kan göra, också för att bredda momsbasen.

– Vi blir förstås nyfikna på start-upkommissionen och också på dina andra förslag. Det är roligt att du vill ha fortsatt kontakt med oss för de här frågorna som vi inom SME brinner för och ser fram emot detta. Vi bidrar förstås gärna med all önskvärd input till en bättre företagspolitik, en fråga vi jobbar med varje dag, avslutade Jens Hedström.