Vem bär sjukförsäkringens risk i små företag?
Debatten om karensavdraget är åter aktuell. Argumenten är välkända: rättvisa, incitament och kostnader. Men mitt i den större politiska diskussionen finns en mer grundläggande fråga som sällan lyfts: Hur påverkas mindre företag när det blir arbetsgivaren som får ta all risk?
Redan i dagens system betalar arbetsgivaren sjuklön de första 14 dagarna i en sjukperiod, efter karensavdrag gjorts. Sjuklöneansvaret kan ses som arbetsgivarens självrisk, medan karensavdraget är självrisk för den anställde. Arbetsgivarnas samlade sjuklönekostnader uppskattas till mellan 30 och 35 miljarder kronor per år. Uppskattningsvis 9 av 10 sjukfall blir inte längre än sjuklöneperioden, vilket innebär att den absolut största kostnaden för korttidssjukfrånvaron ligger på arbetsgivaren. Samtidigt avskaffades företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader den 1 juli 2024. Det skydd som tidigare bidrog till att dämpa effekterna av ovanligt höga sjuklönekostnader för arbetsgivare finns därmed inte längre. För anställda med ökad risk, som nyss eller ofta är sjuka, finns karensskydd som innebär att karensavdrag inte görs.
Beräkningar visar att ett företag med 10 anställda kan få ökade sjuklönekostnader på omkring 47 800 kronor per år om karensavdraget avskaffas. För ett företag med 7 anställda motsvarar det en kostnadsökning i storleksordningen 30 000–35 000 kronor per år. Ett större företag kan ha bättre förutsättningar att hantera sådana oförutsägbara kostnader jämfört med mindre och nystartade företag. För ett mindre företag kan de ökade kostnaderna motsvara en månads lönekostnad, en viktig investering eller det ekonomiska utrymme som krävs för att anställa.
Forskning visar också att när företag möter större osäkerhet kring sina kostnader blir de mer försiktiga med att investera och anställa.
Inom försäkringsteorin är det väl etablerat att försäkringar utan självrisk tenderar att öka nyttjandet av dessa. Karensavdraget är en sådan självrisk. Men en minst lika viktig fråga är hur risken fördelas.
Risker kopplade till försäkringar kan delas mellan många människor. Ju fler som delar på risken, desto mer förutsägbara blir kostnaderna över tid. Ett företag med 700 anställda kan hantera variationer i sjukfrånvaro som en relativt stabil kostnad. Ett företag med sju anställda har inte samma möjlighet. Forskning visar också att när företag möter större osäkerhet kring sina kostnader blir de mer försiktiga med att investera och anställa. Det gäller särskilt mindre företag med små ekonomiska marginaler. När varje nyanställning kan innebära en större ekonomisk risk är det därför naturligt att företagen blir mer återhållsamma.
När regler fungerar i praktiken även i företag med små personalstyrkor fungerar de också för större företag.
Frågan om karensavdraget är därför större än en enskild ersättningsregel. Den rör hur risk bör fördelas mellan anställda och arbetsgivare, men också hur risk fördelas i ett system som ska fungera i hela näringslivet. Ett robust sjukförsäkringssystem behöver vara utformat så att riskdelningen är proportionerlig och förutsägbar. När regler fungerar i praktiken även i företag med små personalstyrkor fungerar de också för större företag. Värt att notera i sammanhanget är att medianen för antal anställda medarbetare i företag i Sverige är sju … merparten av samhällsbärarna.
Om små och medelstora företag även framöver ska kunna skapa jobb, driva innovation och bidra till tillväxt, behöver välfärdssystemet vara utformat så att riskerna fördelas på ett rimligt sätt. Helheten måste fungera, inte minst för de mindre företagen.
