Bolags- och börsrätt
Aktiebolagets betydelse för den ekonomiska utvecklingen och välståndet i samhället kan knappast överskattas. Den juridiska konstruktion som innebär att en eller flera personer kan satsa kapital i bolagsform utan att riskera mer än vad de satsar i bolaget har skapat förutsättningar för både dagens storföretag och för det stora antal mindre aktiebolag som finns registrerade.
Läs mer
Hur de bolagsrättsliga reglerna utformas är därför centralt. Inom EU bedrivs sedan länge ett harmoniseringsarbete för att skapa en likvärdig, men inte nödvändigtvis enhetlig, bolagslagstiftning i de olika medlemsstaterna. När det gäller genomförande i svensk rätt av EU-direktiv som rör näringslivet är Svenskt Näringslivs principiella inställning att strängare krav eller mer långtgående svenska regler än vad som följer av det aktuella direktivet bara bör införas om tungt vägande skäl för detta kan anföras. För att inte onödigtvis försämra svenska företags konkurrenskraft bör utgångspunkten därför vara att genomförandet sker utan så kallad gold-plating.
För Svenskt Näringsliv är det självklart att sammansättningen i styrelsen inte ska vara en politisk fråga. Det är bolagets ägare som förväntas ta ansvar för bolagets utveckling och då är det rimligt att det är ägarna som bestämmer styrelsens sammansättning utifrån lämplighet, kompetens och erfarenheter. Därför säger Svenskt Näringsliv nej till tvingande regler om kvotering till bolagsstyrelser. Det vore ett oacceptabelt ingrepp i äganderätten.
Börsrätt – de regler som gäller på värdepappersmarknaden – handlar om juridiken vid organiserad handel med värdepapper. Här har den svenska marknadens självreglering till stor del ersatts av lagstiftning och då oftast regler beslutade inom EU. Svenskt Näringslivs utgångspunkt är att regelverken ska var så kostnadseffektiva, förutsebara och stabila som möjligt och Svenskt Näringsliv värnar fortsatt självregleringen på värdepappersmarknaden.
Självreglering

EUs lagstiftare får inte fastna i detaljer
För att regelförbättringsinsatser ska bidra till att göra europeiska kapitalmarknader mer attraktiva och öka konkurrenskraften för europeiska företag, får EUs lagstiftare inte fastna i detaljer och teknisk komplexitet. Det är det gemensamma budskapet från nordiska näringslivsorganisationer.

Överlappande krav på rapportering av betalningstider
Införandet av de nya kraven på hållbarhetsrapportering, där det ingår upplysningar om leverantörsförbindelser och betalningspraxis, innebär att rapporteringen av betalningstider till Bolagsverket blir överflödig, skriver experterna Sofia Bildstein-Hagberg och Elias Skog.

Myndighetskontroller är centralt – att ändra praxis är någonting helt annat
Ändring av praxis är inte detsamma som att arbeta med riktade myndighetskontroller. Det är centralt att myndigheternas åtgärder för att motverka brott inte blir till hinder för verksamheten i den absoluta majoriteten hederliga företag, skriver experterna Maria Althin och Sofia Bildstein Hagberg.
Senaste artiklarna
- Remissvar – 3 oktober 2025
Remiss av promemorian Nya regler om aktier på multilaterala handelsplattformar (Ds 2025:15)
- Remissvar – 30 september 2025
Promemorian Nya regler för att underlätta notering av värdepapper
- Remissvar – 23 juni 2025
Promemorian Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän
- Remissvar – 4 juni 2025
Uppskjutande av kravet på att hållbarhetsrapportera för vissa företag
- Nyhet – 29 april 2025
EUs lagstiftare får inte fastna i detaljer
För att regelförbättringsinsatser ska bidra till att göra europeiska kapitalmarknader mer attraktiva och öka konkurrenskraften för europeiska företag, får EUs lagstiftare inte fastna i detaljer och teknisk komplexitet. Det är det gemensamma budskapet från nordiska näringslivsorganisationer.
- Remissvar – 4 mars 2025
Ett utvidgat näringsförbud på grund av brott (Ds2024:35)
- Remissvar – 13 februari 2025
ESMA Consultation on the draft technical advice concerning MAR and MiFID II SME GM
- Nyhet – 24 januari 2025
Överlappande krav på rapportering av betalningstider
Införandet av de nya kraven på hållbarhetsrapportering, där det ingår upplysningar om leverantörsförbindelser och betalningspraxis, innebär att rapporteringen av betalningstider till Bolagsverket blir överflödig, skriver experterna Sofia Bildstein-Hagberg och Elias Skog.
- Nyhet – 23 januari 2025
Myndighetskontroller är centralt – att ändra praxis är någonting helt annat
Ändring av praxis är inte detsamma som att arbeta med riktade myndighetskontroller. Det är centralt att myndigheternas åtgärder för att motverka brott inte blir till hinder för verksamheten i den absoluta majoriteten hederliga företag, skriver experterna Maria Althin och Sofia Bildstein Hagberg.
- Nyhet – 20 januari 2025
Den vägledning som tas fram beträffade due diligence måste vara praktiskt användbar
Företag behöver tydlig och flexibel vägledning för att det ska vara möjligt att följa EU:s nya due diligence krav på ett meningsfullt sätt, skriver Maria Althin, jurist och expert på bolagsstyrning och bolagsrätt.