Internationella skattefrågor
Nästan hälften av Sveriges BNP kommer från export av varor och tjänster. Därför är det viktigt att exportföretagen ges goda möjligheter att verka internationellt. Sveriges nät av skatteavtal med andra länder utgör en grundsten i arbetet med att undanröja dubbelbeskattning av företag som har verksamhet i flera länder.
Läs mer
Avtalen reglerar beskattningsrätten till olika inkomster länderna emellan och sätter ett tak på hur mycket skatt som får tas ut. På skatteavtalsområdet har många av våra konkurrentländer på senare tid lyckats förhandla sig till bättre villkor. Sverige behöver ge det här arbetet ökad prioritet.
EU och OECD arbetar med omfattande förändringar av de internationella skattereglerna. En central fråga är hur länderna ska fördela beskattningsbar vinst mellan sig från internationella bolag så att rätt skatt betalas i varje land. Stora länder vill att bolagens vinster ska beskattas där försäljningen sker medan mindre länder som Sverige med stor exportsektor och liten hemmamarknad då får minskade svenska skatteintäkter. Ett exempel på detta är debatten om en särskild skatt på digitala tjänster, Digital Service Tax (DST), som skulle flytta beskattningen från de länder där digitala tjänster utvecklas till de länder där de konsumeras.
Den internationella skattedebatten präglas nästan uteslutande av frågan hur länder kan skydda sig mot skatteflykt. Det är svårt för det internationella regelverket att hålla jämn takt med nya affärsmodeller i en värld där företag agerar globalt snarare än enligt nationella landgränser. För ett litet land som Sverige skulle även en gradvis förflyttning av beskattningsrätten till fördel för de länder där försäljningen sker leda till ökad skatt för svenska företag och minskade svenska skatteintäkter.
Svenskt Näringsliv deltar aktivt i den internationella debatten och i arbetsgrupper i OECD och EU för att värna svenska intressen och svenska företag. Det handlar om mycket mer än att stävja skatteflykt. Förutsättningarna förbättras för att undvika dubbelbeskattning, det vill säga att flera länder gör anspråk på samma skattebas. Det är vidare angeläget att det finns väl fungerande system för tvistelösning i dubbelbeskattningssituationer.

Så slår EU:s nya skatter mot EU:s tillväxt
EU-kommissionen vill att unionen ska få ta ut egna skatter för att finansiera olika investeringar. Men det vore ett ödesdigert misstag, varnar experter från näringslivet. ”Jag tycker att det är synnerligen tondövt”, säger skatteexperten Claes Hammarstedt.

Professor: Sverige alltmer maktlöst när skattefrågor löses internationellt
Allt fler beslut i skattefrågor fattas internationellt. Därför är risken stor att Sverige blir överkört om vi inte blir bättre på att påverka tidigt i lagstiftningsprocessen. ”Vi är en liten aktör och många upplever att vi är svaga”, säger forskaren Pernilla Rendahl.

Varningen: FN:s skatteoffensiv kan dubbelbeskatta svenska företag
Sverige omfattas redan av komplicerade skatteregler från EU och OECD. Nu börjar även FN flytta fram positionerna på skatteområdet, vilket skapar en oro hos svenska företag, enligt skatteexperten Claes Hammarstedt. ”Det kan vara början på ett paradigmskifte”, säger han.
Kontaktpersoner
Claes Hammarstedt
Se kontaktuppgifter
Senaste artiklarna
- Remissvar – 17 september 2025
Promemorian Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning
- Remissvar – 15 september 2025
Ett undantag i kupongskattelagen för utländska stater
- Nyhet – 1 september 2025
Så slår EU:s nya skatter mot EU:s tillväxt
EU-kommissionen vill att unionen ska få ta ut egna skatter för att finansiera olika investeringar. Men det vore ett ödesdigert misstag, varnar experter från näringslivet. ”Jag tycker att det är synnerligen tondövt”, säger skatteexperten Claes Hammarstedt.
- Blogginlägg – 30 juni 2025
USA får en gräddfil i den globala minimiskatten – frågetecknen hopar sig
I slutet av förra veckan slöts en överenskommelse mellan G7-länderna om att amerikanska företag inte ska omfattas av IIR- och UTPR-reglerna i den globala minimiskatten, pelare 2. Överenskommelsen innebär att inhemska och utländska vinster i koncerner med amerikanska moderbolag inte kommer att omfattas av OECD:s Global Anti-Base-Erosion regler (GLOBE), eftersom dessa koncerner redan omfattas av befintliga amerikanska regler för minimibeskattning. I gengäld slopas förslaget om de amerikanska straffskatterna på utländska investeringar i Section 899 i Trumps ”One Big Beautiful Bill”.
- Remissvar – 17 juni 2025
Promemorian Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
- Nyhet – 3 juni 2025
Professor: Sverige alltmer maktlöst när skattefrågor löses internationellt
Allt fler beslut i skattefrågor fattas internationellt. Därför är risken stor att Sverige blir överkört om vi inte blir bättre på att påverka tidigt i lagstiftningsprocessen. ”Vi är en liten aktör och många upplever att vi är svaga”, säger forskaren Pernilla Rendahl.
- Rapport – 22 maj 2025
Den svenska beredningsprocessen och internationellt samarbete i skattefrågor
- Remissvar – 7 januari 2025
Promemorian Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
- Rapport – 11 december 2024
Capital Markets For a More Competitive Europe
The Confederation of Swedish Enterprise emphasizes that if the EU’s Capital Markets Union is to be truly effective, it must focus on meeting companies’ real financing needs.
- Remissvar – 18 november 2024
Statskontorets rapport En form för kollektivt beslutsfattande – en kartläggning och prövning av nämndmyndigheter (2024:11)