Faran med att stjäla socialismens kläder

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det går att lägga olika perspektiv på regeringens nya direktiv till AP-fonderna. Valtaktiskt smart att "stjäla socialdemokratins kläder", anser en del. Själv betvivlar jag att det är en klok strategi. Ett nästan bortglömt kapitel från modern svensk politisk historia illustrerar faran.

Carl Tham

Carl Tham lyckades väl med att radikalisera sitt eget parti (Fp) och få med sig Socialdemokraterna på noterna, skriver Janerik Larsson.

Foto: Ola Torkelsson

Diskussionen om regeringens nya direktiv till AP-fonderna kan man lägga olika perspektiv på. En synpunkt som framförs på sina håll är att det är valtaktiskt smart att "stjäla socialdemokratins kläder". Jag betvivlar att det i det långa loppet är en klok strategi. Det finns ett numera nästan bortglömt kapitel från modern svensk politisk historia som illustrerar faran.

Det kloka är alltid att hålla fast vid grundläggande principer - i detta fall att AP-fonderna enbart ska verka för en optimal avkastning och inte styras av regeringsdirektiv baserade på tillfälliga opinionsstormar.

Detta är historien om Folkpartiet och löntagarfonderna - eller möjligen historien om Carl Tham och löntagarfonderna men då det begav sig var det samma sak.

Folkpartiet hade utan framgång drivit kravet på individuella vinstandelssystem i företagen. Frågan fick förnyad aktualitet i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. En viktig skillnad mot tidigare var emellertid att nu fanns Carl Tham med i bilden. Han förde pennan i en folkpartistisk motion till riksdagen 1974 om lagstadgad löntagarandel i kapitaltillväxten.

I motionen, liksom i en tidigare rapport, hade perspektivet förskjutits och fördelningspolitiska mål ställdes i förgrunden. Nu var det inte längre fråga om några traditionella vinstandelssystem ute i företagen, utan om ett system med övergripande fonder. Tham dolde inte sina taktiska motiv bakom förslaget. I en promemoria förklarade han rakt på sak att det i grunden handlade om att försätta Socialdemokraterna på defensiven genom att spela på deras planhalva.

Poängen med detta stora grepp är att ta i från Socialdemokraterna en del av deras kläder: Varför ska de framstå som särskilt fina när det gäller löntagarnas inflytande i näringslivet när vi stått för en hel del av idéerna, löd resonemanget.

Tham lyckades väl i sin ambition att bära samma kläder som Socialdemokraterna. Vid överläggningarna på Haga slott samma år (1974) fick folkpartiet igenom sitt krav att fondfrågan skulle utredas. Ansvaret för fondutredningen var formellt den socialdemokratiska regeringens, men i praktiken var det Carl Tham och Carl Lidbom som gemensamt snickrade i hop direktiven.

Socialdemokraterna och, i än högre grad LO, var egentligen emot utredningen, eftersom man utgick från att folkpartiet var ute efter individuella vinstandelssystem. Thams och Lidboms di-rektiv kom emellertid att ligga väl i linje med vad som senare kom att bli huvudförslagen i löntagarfondsdebatten. I deras direktiv myntades för övrigt också begreppet löntagarfonder.

I de sakkunnigas arbete bör ingå att konstruera en eller ett par modeller för löntagarfonder. Modellerna bör konstrueras så att de är ägnade att förebygga risken för vidgade förmögenhetsklyftor, stärka den solidariska lönepolitiken och främja utvecklingen mot ökad företagsdemokrati.

Eftersom LO var emot den statliga utredningen och inte annat än marginellt hade fått något inflytande gick man vidare på egen hand. Sven-Erik Larsson sammanfattar i sin bok ”Mellan Bohman och Palme” hur Rudolf Meidner och LO resonerade:

”Folkpartiets aktivitet på fondområdet gav sannolikt Meidner råg i ryggen. När ett borgerligt parti krävde förmögenhetsutjämning och föreslog lagstiftning . öppnades politiskt sett grinden för den som ville gå vidare på den socialistiska vägen. Och det ville Meidner. Erik Åsard har visat hur denne från 1974 till 1975 helt ändrade hållning ifråga om syftet med löntagarfonderna. Det var inte längre i första hand övervinstproblemet som skulle få en lösning utan målet förändrades drastiskt till att gälla löntagarmakt över de större företagen.”

Tham lyckades således inte enbart radikalisera sitt eget parti och få med sig Socialdemokraterna på noterna. Han drev dessutom LO och i förlängningen också Socialdemokraterna vänsterut.

Trots tillfredsställelse över att Socialdemokraterna gick med på en utredning fick man snabbt kalla fötter inom Folkpartiet. Det fanns starka betänkligheter redan mot Carl Thams ursprungliga motion. Och tveksamheterna blev inte mindre när Tham hade gjort upp med Lidbom.

Medan Folkpartiet först blev alltmer tveksamt och sedan uttalad motståndare till fondidéerna fortsatte Carl Tham sin flirt med fackföreningsrörelsen och Socialdemokraterna. Han uttalade sig fortfarande å Folkpartiets vägnar, men det blev alltmer uppenbart att han inte längre hade sitt parti bakom sig. Inför valet 1976 hade Folkpartiet gjort tydliga markeringar mot LO:s fondförslag, vilket emellertid inte hindrade Tham från att året därpå i LO-tidningen uttala sina sympatier för de föreslagna fonderna:

”Vi i Folkpartiet kan ställa upp bakom de principer som dragits upp i LO:s och TCO:s förslag till löntagarfonder. Och vi har ett klart intresse av att resonera om tekniska lösningar.”

Även sedan det stod klart att Socialdemokraterna enbart var intresserade av kollektiva fonder fortsatte Tham att tala för en kompromiss med LO och Socialdemokraterna. I SAF-tidningen den 7 augusti 1980, då jag var chefredaktör för SAF-tidningen, kritiserade han arbetsgivarna för att de inte ville vara med om att införa löntagarfonder:

”Jag tror att det är dumt av arbetsgivarsidan att säga blankt nej till löntagarfonder. Då förskjuter och försvagar man den borgerliga mitten. Jag tror att det kommer att växa fram ett behov av att lösa den här frågan. Säger arbetsgivarna nej skapar det bara en hårdare konfrontation i samhället.”

Thams resonemang gick ut på att det var ofrånkomligt att införa någon form av löntagarfonder, och att det därför var bättre att göra upp med (s) och LO om en gemensam lösning. Så sent som 1982, kort före valet, hoppades han på en uppgörelse. Om man hade denna inriktning skulle det, enligt Tham, vara möjligt att "resonera om andra, mer blandekonomiska alternativ" och nå "en uppgörelse som skulle kunna stärka den svenska ekonomin".

Carl Thams tes om kompromiss i löntagarfondsfrågan är intressant så till vida att såväl hans eget agerande som utvecklingen i början av 1980-talet visar att han hade fel. Thams försök att anpassa Folkpartiets ursprungliga förslag om vinstandelar så att det bättre skulle passa Socialdemokraterna ledde till att LO och därmed socialdemokraterna radikaliserades.

Tyngdpunkten i en eventuell kompromiss försköts därigenom med nödvändighet åt vänster. Det kompakta motståndet mot löntagarfonderna ledde så småningom till att Socialdemokraterna, uppenbarligen med stor vånda om man får tro Kjell-Olof Feldt, lade fram ett mycket urvattnat förslag. Om Thams uppmaningar om kompromisser hade hörsammats skulle slutresultatet med all sannolikhet ha blivit ett mer långtgående fondsystem.

Detta borgerliga försök att stjäla socialdemokratins kläder manar inte till efterföljd och är också ett gott skäl till att Svenskt Näringsliv bör agera i sak och inte göra taktiska överväganden.





Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Regeringen vill ändra Lex Laval med slagordsmässiga argument

KOMMENTAR Det är djupt problematiskt när regeringens argumentation i en så viktig fråga som EU:s inre tjänstemarknad utgår från slagordsmässig och innehållslös retorik om den svenska modellens bevarande. Nu instämmer även Lagrådet, i sitt yttrande över regeringens förslag till nya utstationeringsregler, i kritiken som redan framförts av bland andra Svenskt Näringsliv. Det skriver arbetsrättsjuristen Niklas Beckman.
NYHET Publicerad:

Tryckerikunder: "Ni måste återkräva tryckerimomsen"

SKATTER Tryckerimomshärvan inleddes redan 2002, när bokmomsen sänktes till sex procent. Vad som hänt sedan dess är en lång historia. Tryckerikunder måste aktivt återkräva tryckerimomsen, menar skatteexpert Anna Sandberg Nilsson. ”Annars kan man få stå för hela notan”, säger hon.
NYHET Publicerad:

"Välkommet att regeringen slopar planerna på nytt AP-fondsystem"

PENSIONER Regeringen lägger ner planerna på förändringar av AP-fondsystemet. Det är ett välkommet besked, anser Carola Lemne, vd. ”Ändringar i pensionssystemet får aldrig göras så att kortsiktiga politiska mål går före AP-fondernas möjlighet att uppnå största möjliga nytta för pensionssystemet”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Pensionspengar måste hanteras ansvarsfullt

DEBATT Riksdagens pensionsgrupp har föreslagit flera förändringar av AP-fonderna. Förslagen innebär en avsevärd försämring och skulle i praktiken leda till att löntagarna får lägre pensioner. Pensionssystemet fungerar i allt väsentligt väl. Det vore oklokt att riskera miljarder för att spara miljoner, skriver Carola Lemne, vd, tillsammans med flera fackliga företrädare.
NYHET Publicerad:

EU-länder står upp för fri rörlighet

FRI RÖRLIGHET Nio medlemsstater inom EU ger Svenskt Näringsliv stöd när det gäller utstationering av arbetskraft. Olika lönenivåer i olika länder är inte social dumpning. Tillsammans har de skrivit ett brev till EU-kommissionär Marianne Thyssen.
NYHET Publicerad:

Håll fingrarna borta från AP-fonderna

DEBATT Pensionsgruppen föreslår en förändring av AP-fonderna. Men det finns inga skäl till förändringar som innebär försämringar. Den pensionsreform som genomfördes 1999 har visat sig fungera väl, skriver företrädare för arbetsgivare och fack i dagens DI.
NYHET Publicerad:

Regeringens budget ger färre jobb

SYSSELSÄTTNING Regeringens budget riskerar att bromsa jobbtillväxten. Beräkningar som Svenskt Näringsliv tagit fram visar att sysselsättningen minskar med mer än 20 000 jobb fram till 2018.
NYHET Publicerad:

Mycket aktuellt på immaterialrättens område

KOMMENTAR Det är många förändringar aktuella inom immaterialrätten för närvarande. Patrick Krassén, ansvarig för immaterialrättsfrågor vid Svenskt Näringsliv, redogör för några viktigaste av dem och var i processen vi befinner oss.
NYHET Publicerad:

Brott mot EU-rätt om Lex Laval rivs upp

VAXHOLMSFALLET Inför EU-valet vill LO och Socialdemokraterna riva upp Lex Laval, något som skulle strida mot EU-rätten. För att nyansera bilden ger Svenskt Näringsliv ut rapporten Vaxholm – Bryssel tur och retur, en omfattande redogörelse för bakgrunden till Lex Laval.
NYHET Publicerad:

Urban Bäckström får doktorshatt

UTNÄMNING Urban Bäckström har utsetts till hedersdoktor vid Högskolan i Jönköping.  Han får titeln bland annat för sin insats som vd för Svenskt Näringsliv där han satt fokus på de utmaningar som Sveriges mindre och medelstora företag står inför.
NYHET Publicerad:

Allianspartierna går bort sig om AP-fonderna

KOMMENTAR Pensionsgruppen föreslår att de fyra statliga AP-fonderna 1-4 ska bantas till tre och få en enda överstyrelse. Svenskt Näringsliv har liksom flera andra aktörer tidigare framfört stark kritik mot en sådan lösning.
NYHET Publicerad:

Snart varannan damernas i chefsposition

CHEFSKAP Antalet kvinnor på chefsposter inom näringslivet ökar snabbt. Av de drygt 14 000 medarbetare som utsågs till chefer mellan 2012 och 2013 var hela 40 procent kvinnor. "Det är en tydlig trend som vi sett under många år men som har svårt att få genomslag i media", säger Carina Lindfelt på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ohederlig opinionsbildning av Byggnads

KOMMENTAR Byggnads vilseleder med vinklad opinionsundersökning i sin annonskampanj där fackförbundet påstår att åtta av tio svenskar vill ha ett så kallat huvudentreprenörsavtal för att motverka lönedumpning. Det skriver Jonatan Hedin, ansvarig för opinionsanalys på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Mer företagsam läsning

FÖRETAGSAMHETEN Är du intresserad av Ingvar Kamprads företagsbygge eller nyfiken på innovatörerna bakom Gambro som revolutionerade behandlingsmetoderna för njursjuka. Gå då in på nya uppdaterade Företagsamheten.se och förkovra dig i entreprenörer som genom historien startat och utvecklat nydanande verksamheter.
NYHET Publicerad:

Byggnads förslag slår undan benen på småföretag

KONKURRENS Fackförbundet Byggnads vill införa huvudentreprenörsansvar i byggbranschen. Det innebär att företag tvingas ansvara för andra företags kostnader, menar Sveriges Byggindustrier som har en annan lösning för att skapa ordning och reda.
NYHET Publicerad:

Visstid ett måste för säsongsnäring

ARBETSMARKNAD Begränsad möjlighet till visstidsanställning skadar säsongsbetonade verksamheter och gör det svårt för unga att komma in på arbetsmarknaden. För Svensk Markservice skulle det innebära ökade kostnader och färre anställda.
NYHET Publicerad:

Tjänstepensionen firas med egen dag

PENSIONER Svenskarnas framtida pensioner kommer till stor del att bestå av tjänstepensionen. Men många vet inte vad tjänstepension är och hur den kan påverkas. Därför firas Tjänstepensionens dag runt om i landet fredagen 27 september.
NYHET Publicerad:

Skrota inte premiepensionen

PENSIONER LO och S har höjt tonläget avsevärt i sin kritik mot premiepensionssystemet. Nu slår Svenskt Näringsliv tillbaka. "Man kan inte döma ut ett helt system efter drygt tio års användning", säger Hans Gidhagen, pensionsexpert.
NYHET Publicerad:

Hon tar det självklara vd-jobbet

PÅ NY POST Cecilia Nykvist tar steget till vd-stolen för Ung Företagsamhet. Miljön är inte ny. Hon har levt med organisationen, från och till, i mer än två decennier. ”Det känns som att komma hem”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Industriföretag kritisk mot 30-dagars betalning

POLITISKT FÖRSLAG Blir förslaget om 30-dagars betalningstider verklighet måste Roland Johnsson, vd för industriföretaget Jitech, utöka sina krediter med mångmiljonbelopp. ”Det skulle innebära stora svårigheter för oss”, säger han.