Kommunerna som förlorar på fler jobb

Fem kommuner i Sverige förlorar ekonomiskt på ökat företagande och fler arbetstillfällen. Det visar ny statistik från Ekonomifakta. Kommunerna är Österåker, Kävlinge, Örkelljunga, Staffanstorp och Sundbyberg.

Anledningen är det kommunala inkomstutjämningssystemet. När någon av dessa kommuner ökar sin skattekraft, det vill säga, får fler personer i arbete, minskar utjämningsbidragen som kommunen får. Blir skattekraften tillräckligt hög riskerar kommunen i stället att betala en avgift.

Österåkers kommun är den som förlorar mest på att öka sin skattekraft. För varje 100-lapp som skatteintäkterna ökar förlorar kommunen 109 kronor till utjämningssystemet, enligt Ekonomifakta.

Kristina Eineborg är näringslivsdirektör i Österåkers kommun. Hon berättar att hon inte visste att Österåkers kommun var den största intäktsförloraren i Sverige. Den nya vetskapen kommer dock inte att göra att hon ändrar sina mål eller arbetssätt.

– Politiskt har vi beslutat i kommunen att arbetstillfällena ska öka med 7 000 till år 2030. Jag gör det som politiken har beslutat och handlar det om att skapa 7 000 nya jobb så är det mitt uppdrag. Vi vill att våra företag ska växa och att fler ska flytta hit, något annat vore orimligt, säger hon.

Österåkers kommun profilerar sig som en näringslivsvänlig kommun med många företag. Kristina Eineborg säger att kommunen har en av Sveriges högsta siffror på nystartade företag. Hon får medhåll av Joachim Holmqwist, politisk sekreterare för Moderaterna i Österåker. Enligt honom har kommunen över 6 000 registrerade företag på drygt 40 000 invånare.

– Vi vill fortsätta att vara en av de företagstätaste kommunerna i Sverige. Samhällsekonomiskt är det bra med låg arbetslöshet. Vi har en av de lägsta i riket, vilket minskar behovet av bidrag och gynnar bland annat den lokala handeln.

Joachim Holmqwist säger dock att inkomstutjämningssystemet är snedvridet och minskar incitamenten för politiker att öka skattekraften.

– I dagsläget ligger vår kommun på 113,3 procent i skattekraft, så vi ligger precis vid gränsen till att bli nettoinbetalare. Brytpunkten för när man börjar betala ligger på 115 procent.

– Om 165 arbetslösa personer får jobb hos oss så förlorar vi en knapp miljon på det. Det visar på att det finns en orimlighet i systemet, förklarar han.

Örkelljunga är en annan av de kommuner som förlorar mest pengar på en höjning av skattekraften. Där är dock företrädarna mer positiva till inkomstutjämningssystemet.

Krister Persson är näringslivschef i Örkelljunga. Han berättar att han tidigare inte har känt till att kommunen är en av förlorarna och att det därför inte har påverkat hans sätt att jobba.

– Jag har ju inte hört något om att vi som kommun skulle förlora på det, så det har ju inte påverkat oss negativt. Det påverkar mig inte heller i jobbet. Mina mål mäts inte utifrån utjämningssystemet, och jag tror inte heller att det påverkar de företag som vill etablera sig här.

– Den största genomslagskraften för mer företagande är låg skatt, konstaterar han.

Krister Persson anser att det utifrån ett riksperspektiv finns en poäng i att ha ett utjämningsystem. Carina Zachau (M), kommunstyrelsens ordförande, håller med.

– Jag tror inte att dessa system kan vara till fullo rättvisa. Det finns kommuner som är förlorare och andra som är vinnare. Under finanskrisen var vi stora mottagare av bidrag eftersom många i vårt område jobbar inom den traditionella industrisektorn som är sårbar.

I Österåker är tongångarna mer kritiska.

– Jag skulle vilja se ett system som premierar i stället för att straffa skötsamma kommuner med låg arbetslöshet, säger Joachim Holmqwist.

– Jag förstår kommuner som Storuman som kanske inte klarar sig utan bidraget. Folk måste ha rätt till likvärdig service såväl i norr som i Småland, men man måste se över marginalerna och att stora kommuner som Malmö och Göteborg inte får de miljoner de får.

Christian Holmström på Ekonomifakta säger att det är viktigt för kommunerna att öka sin förståelse för hur det kommunala utjämningssystemet fungerar – och för hur det kan påverka deras ekonomi.

– Utjämningssystemet är en väldigt viktig del av kommunernas intäkter samtidigt som många upplever det som krångligt och svårt att sätta sig in i. Det är därför jag vill bidra till att öka kunskapen inom området.