Utjämningssystem

Kommunerna som förlorar på fler jobb

NYHET Publicerad

UTJÄMNINGSSYSTEM Fler personer i arbete och ökad skattekraft kan innebära en ekonomisk förlust för vissa kommuner, visar färsk statistik. Detta riskerar att minska incitamenten till att skapa nya jobb. ”Vi förlorar en knapp miljon”, säger en politisk sekreterare från Österåker.

Christian Holmström

Christian Holmström, Ekonomifakta

Foto: Ernst Henry Photography AB

Fem kommuner i Sverige förlorar ekonomiskt på ökat företagande och fler arbetstillfällen. Det visar ny statistik från Ekonomifakta. Kommunerna är Österåker, Kävlinge, Örkelljunga, Staffanstorp och Sundbyberg.

Anledningen är det kommunala inkomstutjämningssystemet. När någon av dessa kommuner ökar sin skattekraft, det vill säga, får fler personer i arbete, minskar utjämningsbidragen som kommunen får. Blir skattekraften tillräckligt hög riskerar kommunen i stället att betala en avgift.

Österåkers kommun är den som förlorar mest på att öka sin skattekraft. För varje 100-lapp som skatteintäkterna ökar förlorar kommunen 109 kronor till utjämningssystemet, enligt Ekonomifakta.

Kristina Eineborg är näringslivsdirektör i Österåkers kommun. Hon berättar att hon inte visste att Österåkers kommun var den största intäktsförloraren i Sverige. Den nya vetskapen kommer dock inte att göra att hon ändrar sina mål eller arbetssätt.

– Politiskt har vi beslutat i kommunen att arbetstillfällena ska öka med 7 000 till år 2030. Jag gör det som politiken har beslutat och handlar det om att skapa 7 000 nya jobb så är det mitt uppdrag. Vi vill att våra företag ska växa och att fler ska flytta hit, något annat vore orimligt, säger hon.

Österåkers kommun profilerar sig som en näringslivsvänlig kommun med många företag. Kristina Eineborg säger att kommunen har en av Sveriges högsta siffror på nystartade företag. Hon får medhåll av Joachim Holmqwist, politisk sekreterare för Moderaterna i Österåker. Enligt honom har kommunen över 6 000 registrerade företag på drygt 40 000 invånare.

– Vi vill fortsätta att vara en av de företagstätaste kommunerna i Sverige. Samhällsekonomiskt är det bra med låg arbetslöshet. Vi har en av de lägsta i riket, vilket minskar behovet av bidrag och gynnar bland annat den lokala handeln.

Joachim Holmqwist säger dock att inkomstutjämningssystemet är snedvridet och minskar incitamenten för politiker att öka skattekraften.

– I dagsläget ligger vår kommun på 113,3 procent i skattekraft, så vi ligger precis vid gränsen till att bli nettoinbetalare. Brytpunkten för när man börjar betala ligger på 115 procent.

– Om 165 arbetslösa personer får jobb hos oss så förlorar vi en knapp miljon på det. Det visar på att det finns en orimlighet i systemet, förklarar han.

Örkelljunga är en annan av de kommuner som förlorar mest pengar på en höjning av skattekraften. Där är dock företrädarna mer positiva till inkomstutjämningssystemet.

Krister Persson är näringslivschef i Örkelljunga. Han berättar att han tidigare inte har känt till att kommunen är en av förlorarna och att det därför inte har påverkat hans sätt att jobba.

– Jag har ju inte hört något om att vi som kommun skulle förlora på det, så det har ju inte påverkat oss negativt. Det påverkar mig inte heller i jobbet. Mina mål mäts inte utifrån utjämningssystemet, och jag tror inte heller att det påverkar de företag som vill etablera sig här.

– Den största genomslagskraften för mer företagande är låg skatt, konstaterar han.

Krister Persson anser att det utifrån ett riksperspektiv finns en poäng i att ha ett utjämningsystem. Carina Zachau (M), kommunstyrelsens ordförande, håller med.

– Jag tror inte att dessa system kan vara till fullo rättvisa. Det finns kommuner som är förlorare och andra som är vinnare. Under finanskrisen var vi stora mottagare av bidrag eftersom många i vårt område jobbar inom den traditionella industrisektorn som är sårbar.

I Österåker är tongångarna mer kritiska.

– Jag skulle vilja se ett system som premierar i stället för att straffa skötsamma kommuner med låg arbetslöshet, säger Joachim Holmqwist.

– Jag förstår kommuner som Storuman som kanske inte klarar sig utan bidraget. Folk måste ha rätt till likvärdig service såväl i norr som i Småland, men man måste se över marginalerna och att stora kommuner som Malmö och Göteborg inte får de miljoner de får.

Christian Holmström på Ekonomifakta säger att det är viktigt för kommunerna att öka sin förståelse för hur det kommunala utjämningssystemet fungerar – och för hur det kan påverka deras ekonomi.

– Utjämningssystemet är en väldigt viktig del av kommunernas intäkter samtidigt som många upplever det som krångligt och svårt att sätta sig in i. Det är därför jag vill bidra till att öka kunskapen inom området.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Nya regeringen: Blandade åsikter bland företagarna

POLITIK Företagarna ger såväl beröm som kritik efter beskedet att Stefan Löfven har blivit vald till ny statsminister. Så här påverkas företag och skatter av S, MP, C och L-uppgörelsen, enligt en rundringning.
NYHET Publicerad:

Ny nämnd tar över ansvaret för redovisningstillsynen

FINANSIELL INFORMATION Ett nytt självregleringsorgan ska granska svenska börsbolags års- och koncernredovisningar. ”Svenskt Näringsliv har drivit frågan under lång tid. Därför är Finansinspektionens beslut mycket glädjande”, säger vice vd Caroline af Ugglas.
NYHET Publicerad:

Värna den väl fungerande tjänstepensionen

PENSION Alltför långtgående politiska förslag riskerar att kraftigt försämra den välfungerande tjänstepensionen för drygt två miljoner tjänstemän och 35 000 arbetsgivare, helt i onödan. Förslagen underminerar den svenska modellen och bör göras om i grunden, skriver pensionsexperterna Dan Wallberg, PTK, och Ingvar Backle, Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kommunerna som förlorar på fler jobb

UTJÄMNINGSSYSTEM Fler personer i arbete och ökad skattekraft kan innebära en ekonomisk förlust för vissa kommuner, visar färsk statistik. Detta riskerar att minska incitamenten till att skapa nya jobb. ”Vi förlorar en knapp miljon”, säger en politisk sekreterare från Österåker.
NYHET Publicerad:

Jubilerande tankesmedja gillar att utmana

SAMHÄLLSEKONOMI Näringslivets tankesmedja Timbro fyller 40 år. ”Den introducerade en ny typ av avancerad ekonomisk-politisk debatt bland annat baserad på forskning, som bitvis var frän. Det var något nytt”, säger forskaren Rikard Westerberg.
NYHET Publicerad:

Chockhöjda avgifter hotar privat välfärd – kallar till massupprop

VÄLFÄRD Nästa år chockhöjs ansökningsavgifterna för privata vårdbolag att bedriva sina verksamheter. ”Det handlar om astronomiska summor”, säger en av de påverkade, LSS-chefen Erika Björkholm. Nu svarar hon och andra branschföreträdare med att gå ut i massupprop mot de nya reglerna.
NYHET Publicerad:

Kommuner slösar med skattemedel i onödan

KOMMENTAR Många kommuner har dålig kontroll över sina utgifter, visar Uppdrag Granskning. ”Det är viktigt att värna hur skattemedel används. Förvaltningschefer och politiker bör fundera på om de är mogna uppgiften. Det går att mäta, så det är bara att sätta igång”, skriver upphandlingsexperterna Birgitta Laurent och Ellen Hausel Heldahl.
NYHET Publicerad:

Forskare: Var inte rädd för robotar

AUTOMATISERING Den dystopiska bilden av automatiseringen bör tas med en nypa salt, enligt professor Johan Stahre vid Chalmers.
NYHET Publicerad:

Ökad uppgiftsbörda med ny lag

LAG En ny lag ställer krav på aktiebolag och andra juridiska personer att utreda och anmäla vem eller vilka fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar den juridiska personen till Bolagsverket.
NYHET Publicerad:

Regeringen vill ändra Lex Laval med slagordsmässiga argument

KOMMENTAR Det är djupt problematiskt när regeringens argumentation i en så viktig fråga som EU:s inre tjänstemarknad utgår från slagordsmässig och innehållslös retorik om den svenska modellens bevarande. Nu instämmer även Lagrådet, i sitt yttrande över regeringens förslag till nya utstationeringsregler, i kritiken som redan framförts av bland andra Svenskt Näringsliv. Det skriver arbetsrättsjuristen Niklas Beckman.
NYHET Publicerad:

Tryckerikunder: "Ni måste återkräva tryckerimomsen"

SKATTER Tryckerimomshärvan inleddes redan 2002, när bokmomsen sänktes till sex procent. Vad som hänt sedan dess är en lång historia. Tryckerikunder måste aktivt återkräva tryckerimomsen, menar skatteexpert Anna Sandberg Nilsson. ”Annars kan man få stå för hela notan”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Samsyn kring nordisk bolagsstyrning

Svenskt Näringsliv har sponsrat och deltagit i ett projekt drivet av SNS i samarbete med ledande forskare, bolagsstyrningsexperter och företagsrepresentanter från Danmark, Finland, Norge och Sverige. I projektet har boken ”The Nordic Corporate Governance Model” lanserats.
NYHET Publicerad:

Brott mot EU-rätt om Lex Laval rivs upp

VAXHOLMSFALLET Inför EU-valet vill LO och Socialdemokraterna riva upp Lex Laval, något som skulle strida mot EU-rätten. För att nyansera bilden ger Svenskt Näringsliv ut rapporten Vaxholm – Bryssel tur och retur, en omfattande redogörelse för bakgrunden till Lex Laval.
NYHET Publicerad:

Dags för höjd bilersättning

KOMMENTAR Det är hög tid att regeringen höjer den skattefria ersättning som anställda får när de använder egen bil i tjänsten, skriver Torbjörn Spector, skattejurist.
NYHET Publicerad:

Privat ägande en styrkefaktor

MITT ELLER DITT Privat ägande bidrar till välstånd. Människor i allmänhet tar större ansvar för det de själva äger än om det tillhör någon annan eller ingen alls.
NYHET Publicerad:

Faran med att stjäla socialismens kläder

KOMMENTAR Det här är historien om Folkpartiet och löntagarfonderna eller möjligen historien om Carl Tham och löntagarfonderna, men då det begav sig var det samma sak.
NYHET Publicerad:

Pass på, tidig påsk

HÖGTID Påsken infaller ovanligt tidigt i år. Passa på och njut för det dröjer nämligen 220 år till nästa gång, år 2228.
NYHET Publicerad:

Sluta inte konsumera

DEBATT 24 november har utnämnts till köpfri dag av organisationer som vill protestera mot konsumtionssamhället. Men konsumtion är bästa sättet att öka handeln och stimulera ny teknik. Då hittar vi också lösningarna på de stora världsproblemen, skriver Svenskt Näringslivs ordförande Signhild Arnegård Hansen.