Välkommet riksdagsbeslut om verklig huvudman

Riksdagen har beslutat att ändra lagen om registrering av verkliga huvudmän från och med den 2 januari 2020. Lagändringen innebär att dotterföretag till ett börsbolag inte ska anmäla sin egen verkliga huvudman för registrering till Bolagsverket.

– Det är glädjande att lagändringen görs, säger jurist Anne Wigart. Det är ologiskt att ålägga sådana dotterföretag en skyldighet att registrera sin verkliga huvudman då börsbolag är undantagna från registreringsskyldigheten.

Reglerna om registrering av verklig huvudman har sin bakgrund i EU:s penningtvättsdirektiv som syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. En verklig huvudman kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem. För att exempelvis banker och finanspolisen ska kunna ta reda på vem eller vilka som står bakom ett företag måste företag anmäla sin eller sina verkliga huvudmän till Bolagsverkets register. Aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad (börsbolag) är undantagna och behöver inte anmäla verklig huvudman.

Svenskt Näringsliv har länge drivit uppfattningen att det är logiskt att dotterföretag till börsbolag behandlas på samma sätt som börsbolaget när det gäller anmälan av verklig huvudman. När börsbolaget inte enligt det fjärde penningtvättsdirektivet har någon verklig huvudman kan inte heller dess dotterföretag ha någon verklig huvudman, menar Anne Wigart.

– Att sådana dotterföretag nu uttryckligen undantas i lagtexten välkomnas därför varmt, säger hon.