Nya extraskatten på arbete – förslag med undermålig konsekvensutredning

Förslaget om finansiell verksamhetsskatt (SOU 2016:76) har en vilseledande rubricering. Den föreslagna skatten är nämligen en extraskatt på arbete. En korrekt benämning hade underlättat debatten. En annan sak som hade gjort förslaget lättare att förstå och analysera hade varit en fullgod konsekvensutredning i utredningen. Den får dock underkänt av Regelrådet, som anser att utredningen till stora delar är ofullständig både utifrån vilka som berörs och hur de kommer beröras.

I utredningen sägs  att förslaget inte bara berör företagen inom den finansiella sektorn.  I ett särskilt yttrande av en av experterna i utredningen uppges till exempel att över 300 000 företag kan träffas av den nya skatten. Även denna uppskattning är dock enligt Regelrådet i underkant. Samtliga företag i Sverige kan träffas av den föreslagna skatten, om de uppfyller villkoren i den föreslagna lagtexten. Konsekvensutredningen är dock enbart inriktad på finanssektorn. Det framstår enligt Regelrådet som en uppenbar brist att inte övriga företag berörs i konsekvensutredningen. Genom att utredningen helt bortser från företag utanför finanssektorn saknas också en analys av administrativa och andra kostnader för övriga företag som kan träffas av skatten. Detta får kritik av Regelrådet.

Det saknas vidare en fördjupad redovisning av hur förslaget påverkar konkurrensvillkoren för företagen inom den finansiella sektorn, dels mellan företag inom samma bransch, dels om det föreligger konkurrensförhållanden mellan branscher. Vidare saknas en analys av hur den föreslagna skatten påverkar företagens konkurrenskraft gentemot företag i andra länder. Regelrådet konstaterar också att det bland de särskilda yttrandena finns påståenden om att mindre finansbolag riskerar att slås ut med anledning av att konkurrensen med förslaget försämras ytterligare. Regelrådet saknar dessutom en redovisning av hur förslaget påverkar konkurrensvillkoren för övriga branscher som träffas av förslaget.

Regelrådet saknar också en fördjupad analys av hur förslaget förväntas träffa små företag. Regelrådet konstaterar att eftersom beskattning ska tas ut från första kronan – det vill säga inget fribelopp föreslås – träffar förslaget många fler än de företag som finns inom den finansiella sektorn och vars omsättning idag helt eller delvis är undantagen från mervärdesskatt.

En sak värd att särskilt uppmärksamma i Regelrådets yttrande är att rådet i sin kritik på flera punkter använder en formulering som är mycket skarp. Rådet skriver att det inte kan uteslutas att det finns särskilt utsatta branscher eller företag som kommer att träffas särskild hårt av skatten på ett sätt som kan bli avgörande för deras verksamhet.

Läs mer om Regelrådets yttrande här.