Skatter i statsbudgeten för 2020

Idag presenterades statsbudgeten för 2020. På skatteområdet är bilden spretig. Någon samlad problembild som adresseras är svår att finna. Snarare ser vi resultatet av olika viljor som har fått ge och ta i olika riktningar. Därmed rymmer budgetens skatteavsnitt både bra åtgärder, några tveksamma reformer och direkt skadliga nya skatter.

Totalt föreslår regeringen skattehöjningar på 2,45 miljarder kronor år 2020. Den största posten 2020 utgörs av en ny skatt på plastbärkassar från 1 april nästa år. Skatten är utformad så att butiker som säljer plastbärkassar ska betala 3 kronor per kasse i skatt. Detta oavsett om kassen är miljövänlig eller inte, dvs oavsett om kassen är tillverkad av återvunnen plast eller inte. Förslaget har mött mycket berättigad kritik då den marknadsförs som en miljöskatt. I praktiken är den ett sätt att ta in mer pengar av företag och konsumenter, utan någon större nytta för vår miljö. Den största skattehöjningen åren efter 2020 är en ny bankskatt på fem miljarder kronor. Detaljerna är ännu inte offentliggjorda, vilket är märkligt med tanke på att en bankskatt har utretts tidigare (2016) och stoppats i papperskorgen av regeringen Löfven på goda grunder. Risken är att bankernas kunder, d.v.s företag och bolånetagare, kommer att bli de som får bära kostnaden för en ny bankskatt. Med bankskatten inräknad hamnar skattehöjningarna från och med år 2022 på mer än 9 miljarder kronor.

Till de positiva sakerna i budgeten hör sänkta skatter på arbete och företagande. Den slopade värnskatten är det tydligaste exemplet på detta. Efter slopandet av värnskatten har Sverige en fortsatt extremt hög beskattning på arbetsinkomster, men detta utgör ett viktigt steg på vägen för att göra det mer lönsamt att arbeta, utbilda sig och driva företag. Förhoppningsvis följer fler steg i kommande budgetar. Regeringen sänker också skatteuttaget för företag vars anställda arbetar med forskning och utveckling till en summa av 0,7 miljarder kronor. Detta är positivt och bekräftar att höga skatter på arbete är skadligt för vår konkurrenskraft, men kommer inte förändra villkoren för dessa företag radikalt. Detaljer om det utvidgade FoU-avdraget kommer enligt regeringen att offentliggöras vid ett senare tillfälle.

Utöver dessa skattesänkningar tillkommer ett antal mer tveksamma riktade skattesänkningar. Dels sänks skatten för pensionärer, dels för boende i vissa glesbygds- och landsbygdskommuner runt om i landet (stödområden A och B). Regeringen lägger också en stor summa på att sänka arbetsgivaravgifterna för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Reformen som kallas för ingångsavdrag ska träffa unga, nyanlända och långtidsarbetslösa. Men även här får vi vänta med att få reda på detaljerna. Förslaget är vällovligt men har delvis prövats tidigare med tveksamt resultat. Den numera slopade nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga visade sig leda till ganska få nya jobb. Denna gång är förslaget dock tidsbegränsat och begränsat i fråga om lönens storlek, så det återstår att se om förslaget kan bidra till att förbättra de berörda gruppernas jobbsituation. Troligtvis handlar problemen i hög grad om bristande färdigheter och språkkunskaper, vilket sannolikt inte vägs upp helt av sänkt skatt på som mest fem tusen kronor per anställd och månad.

Skattesänkningarna summerar till ca 16 miljarder kronor år 2020. Riktningen är positiv även om innehållet hade kunnat vara mer träffsäkert för att stärka tillväxt och jobb. Exempelvis adresseras varken Sveriges höga kapitalskatt eller den 20-procentiga skatten på arbetsinkomster över den nedre brytpunkten. Visserligen skriver regeringen att skatterna på jobb och företagande ska sänkas med 3,5 mdr kr i nästa budget, men vi får inte veta hur.

Nettot av skattesänkningar och skattehöjningar i årets budget är ca 13,5 miljarder i minskade skatteinkomster för staten. Skatterna i relation till BNP minskar från 43,5 till 43,2 procent nästa år. Ett litet steg i rätt riktning, samtidigt som innehållet är spretigt: det behövs ett ännu större fokus på att understödja en starkare ekonomisk utveckling genom att underlätta för företagen att växa, anställa och investera i Sverige.

Klicka på bilden för att se hela.