
Svenskt Näringsliv avstyrker kraftigt skärpta skattetillägg
Svenskt Näringsliv har idag lämnat ett remissvar på betänkandet Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna (SOU 2017:94). I remissvaret avstyrks förslaget.
Som vi tidigare skrivit om på bloggen skulle förslaget för juridiska personer vid inkomstbeskattningen innebära att det effektiva skattetilläggsuttaget närmast fördubblas respektive tredubblas (vid förhöjd nivå) jämfört med dagens regler. För fysiska personer får förslaget varierande betydelse för det effektiva skattetilläggsuttaget beroende på marginalskattenivå, men överlag är förändringarna mindre än för juridiska personer. För indirekta skatter innebär förslagets förhöjda nivå en väsentlig skärpning av det effektiva skattetilläggsuttaget.
I remissvaret framhålls bl.a. att det inte är beräkningen av skattetillägg som vållar enskilda besvär utan skattetilläggssystemet i sig där skattskyldiga, även på grund av oavsiktliga misstag, kan drabbas av kraftiga sanktioner i form av höga skattetillägg. De föreslagna förändringarna skulle skada skattesystemets legitimitet och urholka Sveriges konkurrenskraft vilket ger sämre förutsättningar för företagande, investeringar och sysselsättning.
Svenskt Näringsliv är vidare kritisk till att utredningen, trots ett begränsat utredningsuppdrag, föreslagit genomgripande förändringar med kraftiga och omotiverade skärpningar som framförallt skulle drabba fysiska personer med låga inkomster och företag. Vidare har utredningen överhuvudtaget inte beaktat de svårigheter och utmaningar som företag dagligen har att hantera, både inom inkomstbeskattningens och inom den indirekta beskattningens område.
Skattetilläggssystemet är redan idag kritiserat utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Svenskt Näringsliv anser därför att det är nödvändigt med en översyn av hela systemet med skattetillägg som också innefattar förutsättningarna för att ta ut skattetillägg och befrielsereglerna.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...