
Svenskt Näringsliv avstyrker kraftigt skärpta skattetillägg
Svenskt Näringsliv har idag lämnat ett remissvar på betänkandet Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna (SOU 2017:94). I remissvaret avstyrks förslaget.
Som vi tidigare skrivit om på bloggen skulle förslaget för juridiska personer vid inkomstbeskattningen innebära att det effektiva skattetilläggsuttaget närmast fördubblas respektive tredubblas (vid förhöjd nivå) jämfört med dagens regler. För fysiska personer får förslaget varierande betydelse för det effektiva skattetilläggsuttaget beroende på marginalskattenivå, men överlag är förändringarna mindre än för juridiska personer. För indirekta skatter innebär förslagets förhöjda nivå en väsentlig skärpning av det effektiva skattetilläggsuttaget.
I remissvaret framhålls bl.a. att det inte är beräkningen av skattetillägg som vållar enskilda besvär utan skattetilläggssystemet i sig där skattskyldiga, även på grund av oavsiktliga misstag, kan drabbas av kraftiga sanktioner i form av höga skattetillägg. De föreslagna förändringarna skulle skada skattesystemets legitimitet och urholka Sveriges konkurrenskraft vilket ger sämre förutsättningar för företagande, investeringar och sysselsättning.
Svenskt Näringsliv är vidare kritisk till att utredningen, trots ett begränsat utredningsuppdrag, föreslagit genomgripande förändringar med kraftiga och omotiverade skärpningar som framförallt skulle drabba fysiska personer med låga inkomster och företag. Vidare har utredningen överhuvudtaget inte beaktat de svårigheter och utmaningar som företag dagligen har att hantera, både inom inkomstbeskattningens och inom den indirekta beskattningens område.
Skattetilläggssystemet är redan idag kritiserat utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Svenskt Näringsliv anser därför att det är nödvändigt med en översyn av hela systemet med skattetillägg som också innefattar förutsättningarna för att ta ut skattetillägg och befrielsereglerna.
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...