LogoLogo
LogoLogo
NYHET14 oktober 2020

EU-initiativ om lönetransparens fel väg att gå för jämställda löner

Ett jämställt arbetsliv är en viktig fråga där Sverige kommit längre än många andra av EU:s medlemsländer. Men EU-kommissionens kommande förslag till direktiv om att åtgärda lönediskriminering på grund av kön riskerar att vända utvecklingen åt fel håll.

Edel Karlsson Håål
Edel Karlsson HåålFoto: SÖREN ANDERSSON

För Svenskt Näringsliv och dess medlemmar är ett jämställt arbetsliv en verkligt viktig fråga som påverkar arbetsgivarens attraktivitet och därmed förmågan att locka till sig kompetens. Sverige har också kommit längre med arbetet kring detta än vad många andra av EU:s medlemsländer gjort.

EU-kommissionens initiativ för lönetransparens är för de oinvigda ett förslag till direktiv som planeras att läggas senare i år och som ska handla om lönetransparens och jämställda löner. Men vad vi kan se hittills innehåller direktivet mycket mer än så. Vi träffade Edel Karlsson Håål, som är expert på lönebildningsfrågor på Svenskt Näringsliv, för att lära oss lite mer om det kommande direktivförslaget.

– Det finns två övergripande saker att vara kritisk mot i detta. Det ena är processen i hur det jobbas fram och det andra handlar om sakinnehållet. Intressant nog har detta direktiv, som ju handlar om lönetransparens haft en mycket icke-transparent process, där de fack och arbetsgivare hållits helt utanför.

Det var vid ett möte den 25 juni som de fack och arbetsgivare fick en del information om direktivet, som arbetas fram av generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor och som ansvarar för jämställdhetsfrågor och inte av generaldirektoratet som ansvarar för arbetsmarknadsfrågor. Vid mötet framkom det att Kommissionens fokus ligger på att öka antal lönediskrimineringsmål i domstol och väsentliga delar i förslaget lär, om det genomförs, begränsa autonomin för den svenska partsmodellen.

Sedan dess har informationen från EU-kommissionen obefintlig, varför Edel Karlsson Håål och hennes kollegor gjort en analys av förslagets konsekvenser utifrån de pusselbitar av information de har.

– I Sverige gäller redan idag att arbetsgivare måste arbeta i två parallella processer med löner; dels i lönebildningen enligt kollektivavtalen, dels enligt diskrimineringslagens krav. Arbetet görs inom respektive företag eller organisation. Med det nya förslaget vill Kommissionen att man ska man kunna jämföra löner mellan olika arbetsgivare. Därför krävs enhetliga arbetsbeskrivningar och definitioner av lön, lika och likvärdigt arbete, enhetliga och könsneutrala arbetstitlar och arbetsbeskrivningar m.m. Vi riskerar få en enorm byråkrati.

I Sverige är parterna ansvariga för lönebildningen och hur lönesättningen ska gå till fastställs i kollektivavtal. Ett mål för EU-förslaget är dock att få fler enskilda löntagare att driva frågor om lönediskriminering till domstol. I praktiken kan detta betyda att arbetsgivaren först förhandlar fram löner i kollektivavtal för att sedan dras inför domstol. En ohållbar modell, där dessutom bevisbördan föreslås bli omvänd och sanktionerna hårdare.

– Lönebildningen som vi känner den kommer då att försvinna och riskeras att ersättas av en byråkratisk planmodell där domstol är yttersta instans.

Så vad händer härnäst? Förslaget är aviserat till senare i år. Samtidigt pågår ett arbete för att öka kunskapen hos arbetsmarknadens parter och i regering och riksdag. BusinessEurope, paraplyorganisationen för de privata arbetsgivarorganisationerna i Europa, har tagit fram ett material om vad det egentligen är som förbättrar jämställdheten på arbetsmarknaden – med fokus på samhällsutveckling och värderingar- och arbetar för att påverka det kommande direktivförslaget till det bättre.

– Jag hoppas att vi kan påverka både processen och innehållet i förslaget så att den svenska partsmodellen och kollektivavtalen värnas och att arbetsmarknadens funktionssätt inte påverkas negativt. Vi behöver utveckling, kompetensomställning och en ökad produktivitet i Sverige och Europa för att stå starka inför framtiden – inte mer byråkrati.

I Sverige minskar löneskillnaderna mellan män och kvinnor varje år sedan många år tillbaka och är nu runt 4 procent enligt den officiella statistiken. Den starkaste förklaringen är att könsuppdelningen på arbetsmarknaden minskar. Det är däremot inte belagt att lönekartläggning har haft någon effekt. Forskning visar att individuell lönesättning genom dialog om prestation och lön mellan chef och medarbetare gynnar kvinnors löneutveckling. I de medlemsstater som har stora löneskillnader behövs andra åtgärder, till exempel högre arbetskraftsdeltagande för kvinnor vilket kräver utbyggnad av barnomsorg och äldrevård. Att minska könsuppdelning i utbildning- och yrkesval är också avgörande för utvecklingen.  

Läs gärna mer om vad Svenskt Näringsliv anser behöver göras för att förbättra jämställdheten på arbetsmarknaden i bilagd rapport.

Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist