Europa – den bästa platsen att arbeta och göra affärer på

Den 19 februari anordnade Svenskt Näringsliv tillsammans med sina systerorganisationer från Danmark, Norge, Polen och Tyskland en paneldiskussion i Bryssel under rubriken ”Europe – the best place to work and conduct business” där denna frågeställning dryftades. Diskussionen rörde vilka prioriteringar som bör göras på arbetsmarknadsområdet för att säkerställa ett hållbart och konkurrenskraftigt företagsklimat och värna medarbetarnas ställning på arbetsmarknaden.

Den polska EU-parlamentarikern, tillika ledamot i utskottet för sysselsättning och socialpolitik, Jaroslaw Duda (EPP), inledde genom att tala om de utmaningar och möjligheter som dagens och framtidens europeiska arbetsmarknad står inför. Duda betonade vikten av att tidigt lokalisera stöd till kompetensutveckling, men också möjliggöra fortbildning och yrkesutbildning för såväl unga som för den mer väletablerade (äldre) arbetskraften.

– För att möjliggöra en digital och grön omväxling kommer vi behöva yrkesarbetare som kan möta marknadens efterfrågan, menade Jaroslaw Duda.

En av de för närvarande största utmaningarna är jobbmatchning. Arbetsmarknadens utbud förmår inte möta den efterfrågan företagen idag har på kvalificerad arbetskraft. I allmänhet är det för få som vidareutbildar sig under arbetslivet, men ett livslångt lärande är en nödvändighet för att möta arbetsmarknadens kompetenskrav och därigenom förbli anställningsbar.

– Kommissionen kommer att ta fram ett utkast i frågan där EU kan bidra med bland annat ekonomiskt och tekniskt stöd, men även policyförslag på en europeisk nivå. I övrigt bör frågan vara en lokal och regional angelägenhet då det inte enbart kan finnas en strategi för eller en lösning på alla problem, sade Manuela Geleng, chef över kompetensfrågor på EU-kommissionens DG sysselsättning.

Ann Louise Aartun Bye från den norska arbetsgivarorganisationen NHO talade om arbetsmarknadsparternas viktiga roll för den europiska sociala modellen. Hon menade att den existerande lagstiftningen inte var problematisk i sig, utan genom hur den används och implementeras. Hon efterfrågade mer flexibilitet, men också mer landspecifika rekommendationer från EU och ett vidgat analysverktyg under den europeiska planeringsterminen vilket är ett slags uppföljningsinstrument som EU använder sig av.

– Lagarna borde implementeras mer effektivt och EU bör dessutom agera katalysator och framföra förslag som får en större och bättre effekt i medlemsstaterna.

Den danska modellen möjliggör lokalt samarbete, liksom löneförhandling och dialog, mellan arbetsmarknadens partner. Den danska EU-parlamentarikern Marianne Vind, S&D, betonade särskilt hur man kan inkludera alla grupper på arbetsmarknaden, särskilt unga arbetslösa. Hon tog även upp arbetsmiljö som en ofta bortglömd del av diskussionen.

– Många EU-medborgare lider idag av undermåliga arbetsmiljövillkor, vilket inte sällan resulterar i skador och förslitningar.

Grzegorz Baczewski, generaldirektör för den polska arbetsgivarorganisationen Lewiatan, berättade att sedan EU-inträdet 2004 har Polens BNP ökat från 206 miljarder euro till över 500 miljarder euro. Dessutom har arbetslösheten sjunkit från 19 procent till 3,4 procent och fattigdomen halverats. Sifforna visar att tillväxt och social utveckling går hand i hand. Sociala policys bör också ses som en investering för ekonomisk tillväxt, menade Baczewski.

Att som medarbetare ha rätt till en anständig lön och samtidigt ha möjligheten att påverka lönesättningen genom förhandling borde vara en självklarhet i alla medlemsländer. Tyvärr är det inte så verkligheten ser ut, sade Ester Lynch, som är vice generalsekreterare för Europafacket, ETUC. Hon riktade beröm åt kommissionär von der Leyens förslag om EU-styrda minimilöner och ansåg även att den friktion och polarisering som uppstått mellan medlemsländerna har förvridit diskussionen.

Caroline Söder från svenska trygghetsfonden, TSL, beskrev fonden som den enskilt största omställningsaktören på den svenska arbetsmarknaden. Primärt handlar det om riktade resurser till kompetensfrämjande insatser och att underlätta i strukturomvandlingar av arbetsmarknaden, liksom i jobbmatchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare.

– I Sverige har omställningsfonden spelat en viktig roll för att hjälpa människor hitta nya jobb som är anpassade efter framtidens arbetsmarknad. Fonden handlar inte om att rädda befintliga, redan utkonkurrerade typer av arbeten, snarare att finna lösningar för nya hållbara alternativ som kan vara konkurrenskraftiga även på längre sikt.

Söder öppnade upp för möjligheten att skapa omställningsfonder även på en europeisk nivå. En mer framtidsorienterad arbetsmarknad skulle kunna ge Europas företag en bättre chans till fortsatt stärkt konkurrenskraft. Men för att möta framtidens utmaningar måste även fonderna utvecklas, enligt Söder.