Frihandel glädjeämnet när EU-beslut rangordnas

24 beslut får med beröm godkänt. 22 rättsakter får godkänt, 11 beslut bedöms som dåliga ur ett näringslivsperspektiv. Siffrorna är hämtade ur en rapport från Svenskt Näringsliv, som har undersökt 57 beslut från EU-kommissionen under perioden 2014-2018.

Det stora glädjeämnet är att EU, trots protektionistiska vindar, håller frihandelsfanan högt. Avtal har slutits med bland annat Japan, Kanada och Mexiko under perioden, uppgörelser med Vietnam och Singapore är på gång. Betyget från näringslivet är med beröm godkänd.

– Kommissionen har ambitiösa handelsstrategier: En om globaliseringens utmaningar, en om vinsterna med frihandel och öppna marknader. Under perioden har man också reformerat antidumpingvapnet, säger Niklas Bergström, policyansvarig för handelsfrågor.

EU har också tagit initiativ till att reformera WTO. Tanken är att göra världshandelsorganisationen mer effektiv och funktionsduglig.

– Tillsammans med ett 70-tal länder har EU påbörjat förhandlingar om e-handel, säger han.

EU:s inre marknad passerade ett kvarts sekel förra året. Europeiska företag lever idag som om gränserna inte existerar. De köper och säljer. Företagare börjar vänja sig vid att ha en stor ”hemmamarknad”.

Trots stora ambitioner på politisk nivå, så har den inre marknaden stagnerat. Potentialen används inte fullt ut, är de flesta initierade överens om. EU kan bättre är slutsatsen i rapporten. Betyget från näringslivet är icke godkänd.

Cemille Üstün, näringspolitisk expert, anser att dialogen med näringslivet brustit i många fall. Följden är direktiv som inte håller måttet och dras tillbaka; direktiv som är kostnadsdrivande för företag; direktiv som har begränsad effekt, men ändå måste administreras.

– Om näringslivet inkluderats på ett tidigare stadium i lagstiftningsprocessen hade flera av dessa missar kunnat avstyras, säger Cemille Üstün.

Även den digitala marknaden får underkänt ur näringslivets synvinkel. I samband med en översyn av reformläget anklagades EU-kommissionen för att dra benen efter sig, som riskerar att försena den nya mobiltekniken 5G.

Mer visionära politiker gör att dataekonomin snabbare får genomslag, anser jurist Carolina Brånby.

– E-handel, websidor, plattformar kan ge företag tillgång till en mycket större marknad än det egna landet. Men då krävs satsningar och förenklingar i regelverken för att öka företagande, handel, innovation och konkurrenskraft, säger hon.

På minuskontot återfinns även beslut på arbetsmarknadens område, visar genomgången.

Ändringarna i EU:s utstationeringsdirektiv, som reglerar vilka rättigheter och regler som gäller när arbetstagare från ett EU-land tillfälligt arbetar i ett annat, är oklara, komplicerade och administrativt betungande, anser Svenskt Näringsliv.

Arbetet med EU:s sociala pelare riskerar att beskära den svenska arbetsmarknadsmodellen. Reglerna som genomförs går tvärtemot de svenska traditionerna med branschanpassade kollektivavtal, där parterna har huvudansvaret för att bestämma villkoren på arbetsmarknaden. Följden är stor osäkerhet för svenska företag. Därför blir omdömet inte godkänt.

– Den likriktning och brist på förståelse som vi ser från EU:s sida kan få mycket allvarliga konsekvenser för den svenska modellen. Vägen framåt för att skapa tillväxt och nya jobb inom EU är inte mer överstatlig detaljreglering och byråkrati, säger arbetsmarknadsjurist Niklas Beckman.

EU-kommissionen har haft ett högt tempo i arbetet med energi, klimat och miljö. Trots det är betyget ett svagt godkänt.

Linda Flink, expert på energi och klimat, konstaterar att frågorna har varit i fokus under de senaste fem åren och att EU-kommissionen försökt ta ett helhetsgrepp.

– Dessvärre har vi sett en glidning mot allt mer detaljfokus i förhandlingarna och att målen inte alla gånger harmonierar med varandra. Det gör att helhetsperspektivet försvagas och effektiviteten i lagstiftningen försämras. Trots det är slutresultatet i de flesta fall relativt bra eller acceptabelt.

Det ständiga sorgebarnet regelförenkling får godkänt för inriktning och ambition. Sämre ställt är det med konkreta åtgärder som underlättar företagens verksamhet.

– Betyget godkänt beror på det arbete som gjorts kring systemfrågorna och de konkreta regelförbättringar vi har sett. Att omdömet inte blir bättre beror på att det fortfarande finns brister när det gäller vissa regelförslag. Kritiken riktar sig främst mot parlamentet och rådet som inte gör en tillräckligt god analys av effekterna, säger EU-samordnare Sara Lowemark