Nordiska arbetsgivare satsar på cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi skapar möjligheter för helt nya typer av tillväxt. I en cirkulär ekonomi hålls material i cirkulation så länge som möjligt för att maximera dess värde och minimera dess miljöpåverkan.

För att bidra till en positiv utveckling för den cirkulära ekonomin har Svenskt Näringsliv tillsammans med sina systerorganisationer Dansk Industri, Finlands Näringsliv, norska Næringslivets Hovedorganisasjon och SI – den isländska näringslivets förbund tagit fram ett positionspapper om det nordiska förhållningssättet till cirkulär ekonomi – The Nordic Approach to Circular Economy. I texten ges ett antal skarpa förslag för hur EU ska kunna leda utvecklingen mot en cirkulär och hållbar ekonomi, genom att till exempel säkerställa en fungerande andrahandsmarknad för material och möjliggöra nya affärsmodeller.

De nordiska länderna har ambitiösa klimat- och miljömål, och den nordiska industrin är redo att leverera cirkulära lösningar. Men många utmaningar återstår – inte minst på regelområdet. Den nya kommissionen bör ägna stor energi åt att jämka samman inkonsekventa regelverk och undanröja hinder och åtgärda glapp i existerande regelverk för att skapa möjlighet för nya affärsmodeller.

Näringslivet i de nordiska länderna ser en övergång till cirkulär ekonomi som möjlighet likväl som en nödvändighet. En övergång till cirkulär ekonomi är en förutsättning för att flera av de globala hållbarhetsmålen ska nås. Materialanvändningen står för ca 50 procent av våra koldioxidutsläpp och en mer effektiv resursanvändning har därför stor betydelse för att målen enligt Parisavtalet ska nås.

För att lansera pappret och diskutera både utmaningar och möjligheter bjöd Svenskt Näringslivs EU-kontor tillsammans med sina nordiska systerorganisationer och europaparlamentarikerna Arba Kokalari (SE, EPP), Pernille Weiss (DK, EPP) och Henna Virkkunen (FI, EPP) den 22 januari in till frukostseminarium om cirkulär ekonomi och hållbar tillväxt.

Mötet inleddes av den danska parlamentarikern Pernille Weiss (EPP), som uttryckte sitt gillande över den av kommissionen nyligen presenterade ”the European Green Deal” som väntas bli ett av de mest ambitiösa åtgärdspaketen i strävan efter en hållbar grön omställning för Europa .

Henna Virkkunen (EPP) tog upp de många fördelar som väntas bli resultatet av de nya satsningarna på cirkulär ekonomi inom industri- och tillverkningssektorn.

– Bara i Finland kan det innebära uppemot 75 000 nya arbetstillfällen . Men den beslutande makten på EU-nivå måste trycka på i sina förhandlingar. De måste också se till att processen fortskrider för att underlätta för nordiska små och mellanstora företag och startups att ställa om snabbare.

Den svenska parlamentarikern Arba Kokalari (EPP) uppmanade kommissionen att implementera den cirkulära handlingsplanen som väntas presenteras i mars månad.

– Åtgärder krävs för att stimulera nya klimatsmarta och cirkulära affärsmodeller som lättare kan tackla de utmaningar världen står inför. Omställningsarbetet vilar tungt på Europas axlar, och EU bör uppmuntra länder utanför unionen att också agera.

Kokalari nämnde också flera svenska företag som föregångare i arbetet för en mer cirkulär produktionskedja, bland annat förpackningsföretaget BillerudsKorsnäs.

Seminariets inledningstalare, Kestutis Sadauskas, chef för Cirkulär Ekonomi och Grön Tillväxt på EU-kommissionen delade uppfattningen om potentialen i cirkulär ekonomi.

– Den cirkulära ekonomin är en stark trendsättare som inte kan stoppas, men åtgärder behövs för att få fart på utvecklingen. Miljönytta och industriell utveckling kan kombineras för att generera både ekonomisk tillväxt och en samhällelig vinst.

Vad gällde den nya handlingsplanen kring cirkulär ekonomi som Kommissionen ska presentera i mars, menade Sadauskas att det krävs stora ansträngningar för att tillsammans med Parlamentet och Rådet få till en hållbar handlingsplan för cirkulär ekonomi, och nödvändiga anpassningar till de berörda sektorernas olika utmaningar.

Innan seminariet avslutades berättade representanter från flera miljöinnovativa företag i Norden hur de arbetar för att kombinera miljösatsningar med företagsamhet för en hållbar framtid. På plats för att informera om sin verksamhet var bland annat svenska batteritillverkaren Northvolt, som har etablerat sig som en betydelsefull aktör inom europeisk batteritillverkning.

Trots att Europa endast står för 2 procent av världens totala batteriproduktion var Northvolts Emma Wiesner hoppfull inför framtiden.

– Vi ser en exponentiell ökning i efterfrågan av gröna batterier, en marknad där Europa har möjlighet att konkurrera.

Northvolt satsar även på återvinning och Wiesner lyfte möjligheterna med cirkulär ekonomi för att bygga upp Europas batteriindustri.

– Genom att samla in och återvinna batterimetallerna kan vi sluta cirkeln och tillverka helt nya batterier med lägre koldioxidavtryck.

På plats för att företräda den nordiska gröna ekonomin var också finska teknikutvecklaren Infinited Fiber, danska pumptillverkaren Grundfoss, samt det norska biokemiska företaget Borregaard.