”Vi har obalanserade konfliktregler”

– Dagens konfliktregler är väldigt tillåtande och i princip obegränsade, sa Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv i Almedalen.

I debatten hörs röster som hävdar att det är relativt få konflikter på svensk arbetsmarknad, baserat på att det är förhållandevis få strejker. Men är det verkligen antalet strejker som är relevant eller är det bara hotet om strejk, alltså varsel, som är avgörande?

Marcus Dahlsten är biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen. Han menade att konfliktregelverket har en mycket stor betydelse för hur förhandlingarna kring kollektivavtal drivs.

– Det är ett oerhört kraftfullt vapen som facket har, sa han och menade att nivån på märket är en direkt avspegling av konfliktreglerna.

Grunden till den svenska modellen

IF:s Metalls förbundsjurist Darko Davidovic ansåg att konfliktreglerna är grunden till den svenska modellen och att de skapar ett löneutrymme i avtalsförhandlingarna. Men han sa också att det är det sista de tar till när alla andra möjligheter är uttömda.

På senare tid har det förekommit många diskussioner kring konflikten i Göteborgs hamn och om Hamnarbetarförbundets agerande mot arbetsgivaren APMT är proportionerligt.

Darko Davidovic menade dock att hamnkonflikten inte ger någon anledning till att förändra reglerna.

– Reglerna funkar. Det är tillämpningen det är fel på, sa han på Svenskt Näringslivs seminarium.

– Det är viktigt att vi som fack agerar ansvarsfullt och det tycker jag att vi gör, instämde Martin Linder från Unionen. Han menar att när de varslar är de noga med att inte lägga varsel som skulle kunna vara samhällsfarliga.

Men Anna-Karin Hatt, vd för Almega, höll inte med och menade att varsel kan vara samhällsfarliga utan att drabba till exempel sjukvården direkt. Hon exemplifierade med varslet inom telekom våren 2016.

– Trygghetslarmen undantogs i varslet, men tekniken fungerar inte så, sa hon och förklarade att trots att larmen undantogs skulle de av tekniska skäl drabbas av en strejk.

– Det finns inte någon fungerande ordning för att pröva samhällsfarliga konsekvenser, fortsatte Anna-Karin Hatt.

Varsel ger stora konsekvenser

När företag drabbas av varsel innebär det ekonomiska konsekvenser för företaget. Det kan handla om uteblivna order, kostnader för att ställa om verksamheten för att anpassa den till en eventuell strejk och liknande. Konsekvensen är att även om fack och arbetsgivare kommer överens innan strejk bryter ut kan kostnaderna för de varslade företagen ha blivit enorma.

Många av de senaste årens varsel har drabbat Almegas olika medlemsförbund. Och Anna-Karin Hatt anser att fackförbunden många gånger tar till konflikträtten långt innan alla andra möjligheter är uttömda. Hon menade att det gör avtalen för dyra.

– Vi har obalanserade konfliktregler, sa hon.

Peter Jeppsson drog slutsatsen att de tillåtande konfliktreglerna ger facket oproportionerliga möjligheter.

– Det behövs justeringar i regelverket, avslutade Peter Jeppsson. Olika fack hanterar reglerna olika. Arbetsgivarna måste kunna köpa fredsplikt med kollektivavtal och sympatiåtgärderna måste begränsas.