Sverige kan lära av tyska modellen

NYHET Publicerad

ALMEDALEN I Tyskland är ungdomsarbetslösheten nästan tre gånger så låg som i Sverige. "Det finns mycket att lära av den tyska modellen, till exempel hur man stärker kopplingen mellan skola och näringsliv", säger Marie Silfverstolpe, näringspolitisk chef på Almega.

Marie Silverstolpe

Marie Silfverstolpe, näringspolitisk chef på Almega.

Arbetslösheten i Sverige och många andra europeiska länder är hög, framför allt bland ungdomar. Nästan 25 procent av Sveriges ungdomar är arbetslösa. I Tyskland är ungdomsarbetslösheten däremot låg. Varför lyckas man bättre i Tyskland än i Sverige? Och kan Sverige kopiera den tyska modellen? Det var temat för ett seminarium arrangerat av Almega och Global utmaning.

I Tyskland har man ett skolsystem som fångar upp ungdomar på olika nivåer. Även ungdomar som saknar slutbetyg har en chans att fångas upp och komma in i arbetslivsförberedande åtgärder. Dessutom har de ett system med yrkesutbildningar med lärlingsplatser hos företag.

Kopplingen mellan skola och näringsliv är starkare än i Sverige. De har en modell som kallas ”Dual system” som innebär att ungdomar på yrkesinriktade utbildningar varvar teoretisk undervisning i skolan med lärlingsplatser hos företag. Företagen erbjuder praktikplatser inom både låg- och högkvalificerade jobb. Modellen har varit framgångsrik. 60 procent av ungdomarna som har varit lärlingar har blivit anställda hos företaget efter utbildningen.

Däremot är det betydligt färre unga tyskar än svenskar som går vidare till högre studier.

Kan den tyska modellen appliceras i Sverige? Enligt Marie Silfverstolpe, näringspolitisk chef på Almega, kan Sverige lära sig av det tyska systemet.

– Enligt SCB skulle Sverige kunna minska ungdomsarbetslösheten med tio procent om man tillämpade den tyska modellen, säger hon.

Men hon betonar samtidigt att i Tyskland mäter man ungdomsarbetslösheten lite annorlunda än i Sverige. Alla som fångas upp av arbetslivsförberedande åtgärder räknas som studerande och de som är lärlingar hos företag räknas som sysselsatta.

– Effekten kan därför överskattas, säger hon.

Dessutom anser hon att det finns en hel del saker att åtgärda i Sverige innan en tysk modell skulle kunna tillämpas.

– Till exempel är lägstalönerna i Sverige för höga och innebär trösklar för ungdomar. Arbetsgivare väljer äldre med erfarenhet framför unga eftersom kostnaden inte skiljer sig så mycket, säger hon.

Även attityderna till vissa jobb måste ändras. Rörmokare och andra hantverkarjobb har för låg status enligt Marie Silfverstolpe. Sedan är det många som hoppar av yrkesprogrammen innan slutförd utbildning och företagens intresse för att erbjuda lärlingsplatser har varit begränsat.

– Det tror jag i och för sig beror på för lite kunskap om utbildningsformen. Det finns en hel del att lära av den tyska modellen, till exempel vikten av att stärka kopplingen mellan skola och näringsliv, säger hon.

Hon lyfte fram ett lyckat exempel från Rosengård i Malmö.

– Svenska företag gick ihop och startade ett nätverk för att hjälpa unga in på arbetsmarknaden. De hjälpte till med praktikplatser vilket resulterade i att omkring 15 ungdomar i Rosengård fick ett jobb, säger hon

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sverige kan lära av tyska modellen

ALMEDALEN I Tyskland är ungdomsarbetslösheten nästan tre gånger så låg som i Sverige. "Det finns mycket att lära av den tyska modellen, till exempel hur man stärker kopplingen mellan skola och näringsliv", säger Marie Silfverstolpe, näringspolitisk chef på Almega.