Åren som förändrade arbetsmarknaden

NYHET Publicerad

TILLBAKABLICK Radikaliseringen av socialdemokraterna under 1960-talet kom att påverka den svenska modellen i grunden. Staten kom att få mer inflytande och än idag ser vi spår på arbetsmarknaden av denna radikalisering. Det beskriver forskaren Henrik Lindberg i en ny bok: Drömmen om jämlikhet.

Henrik Lindberg

Henrik Lindberg är forskare på Ratio.

Den svenska modellens ursprungsavtal, Saltsjöbadsavtalet 1938, lugnade ner den svenska arbetsmarknaden. 1900-talets första decennier hade inneburit mycket hög konfliktnivå. Decennierna som följde efter Saltsjöbadsavtalet var lugna med få konflikter på arbetsmarknaden. Men i mitten på 1960-talet kom det att förändras och även den svenska modellen.   

– Den svenska modellen var fundamentalt annorlunda när den etablerades än var den är i dag. Den var betydligt mindre statsorienterad i början. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet tas den svenska modellen över av staten och statsmakten, säger Henrik Lindberg, ekonomhistoriker och forskare vid Ratio.

Det är inom det regeringsbärande partiet Socialdemokraterna som förändringarna börjar under mitten av 1960-talet. Radikala strömningar inom det socialdemokratiska partiet ger idépolitiska avtryck. 

Startskottet för radikaliseringen går när Skatteberedningen 1964 lägger fram ett ganska moderat skatteförslag.

– Förslaget är inte radikalt utan i linje med hur Socialdemokraternas förslag vid den här tiden ser ut, säger Henrik Lindberg.

Men beredningens förslag retar upp det socialdemokratiska studentförbundet och de radikala socialdemokratiska akademiker som vill se mer omfördelningspolitik.

– Det kommer tecken på att utjämningen i samhället inte har ökat. Landets välstånd har ökat men det har fördelats mindre jämnt, säger Henrik Lindberg.

Flera utredningar visar också på hård arbetsmiljö med tuffa arbetsvillkor. Maktkoncentrationen i näringslivet hamnar också på den politiska agendan.

– Många inom socialdemokratin upplever att drömmen om jämlikhet har gått förlorad, säger Henrik Lindberg.

När socialdemokraterna förlorar kommunvalet 1966 får de radikalare strömningarna inom partiet större utrymme. Olof Palme är en av de politiker som intresserar sig för de radikalare tankegångarna. Även inom Folkpartiet och Centern märks de nya strömningarna. Att en ny tid börjat märks snart i strejksiffrorna. De vilda strejkerna ökar dramatiskt kring 1969-70.

– Det blir ett pärlband av konflikter, av både vilda strejker och organiserade. Till skillnad mot tidigare så säger inte den centrala fackliga organisationen att de vilda strejkerna är oacceptabla. De säger istället att i princip är det här fel men det är orsaken till konflikterna som ska bekämpas, som den dåliga arbetsmiljön eller det låga medbestämmandet.

De vilda strejkerna och det ökande strejkandet generellt får konsekvenser. Partsrelationen mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna försämras.

– Lönerörelserna blir betydligt svårare att hantera för man ställer radikalare krav. Dels när det gäller lönenivåer, men också när det gäller utjämningen. De högavlönade metallarbetarna vill inte stå tillbaka för de lågavlönade. Det blir ett lönekostnadsrace i industrin och i offentlig sektor som är en stark orsak den ökande inflationen.

Radikaliseringen som börjar inom socialdemokratin mynnar ut i en rad nya arbetsrättsliga lagar som även till exempel Folkpartiet stod bakom.

– De viktigaste förändringarna är hela den arbetsrättsliga lagstiftningen som medbestämmandelagen, MBL, lagen om anställningsskydd, LAS, förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen.

Men även skattesystemet blev mer progressivt och socialtjänstlagen förändrades där fokus hamnade mer på individens rättigheter och mindre på dess skyldigheter.

– Varje epok får historiska avlagringar. I detta fall är det arbetsrättslagstiftningen. Skattesystemet omprövades 1991, även socialtjänstlagen har ändrats igen.

Den arbetsrättsliga lagstiftningen tillämpas idag i en annan kontext. Facket ställer inte samma vidlyftiga krav som de gjorde då, även de har lärt sig en läxa, säger Henrik Lindberg.

 

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Avtalsrörelsen skjuts upp till hösten

AVTALSRÖRELSE LO och Svenskt Näringsliv rekommenderar parterna på arbetsmarknaden att prolongera kollektivavtalen som löper ut i vår. Det innebär att avtalsrörelsen skjuts upp till hösten.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv har enats om korttidsarbete med flera fackförbund

UPPDATERAD Svenskt Näringsliv har kommit överens om centrala kollektivavtal rörande korttidsarbete med fackförbunden Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna. "Vi har länge efterfrågat ett nytt system för korttidsarbete och coronavirusets allvarliga konsekvenser för svenska företag och jobb har gjort detta än mer angeläget", säger vice vd Mattias Dahl.
NYHET Publicerad:

Färre får jobb när facket trissar upp lönekravet

AVTALSRÖRELSEN Fackets anspråk på ökade pensioner, låglönekrav och gränser för lägsta löner trissar upp lönekraven i årets avtalsrörelse. De som befaras stå för notan är alla de som inte har ett jobb, när barriären till svensk arbetsmarknad höjs väsentligt.
NYHET Publicerad:

Las-förhandlingar: Dahl beklagar fackligt avhopp

ANSTÄLLNING Kommunal och fyra andra fackförbund lämnar förhandlingarna om anställningsskydd och omställning. Mattias Dahl, vice vd, beklagar att några LO-förbund hoppar av och understryker att ambitionen är att driva förhandlingarna i hamn med PTK och LO.
NYHET Publicerad:

Dahl om Kommunals avhopp: ”Mer komplicerat när LO inte håller ihop"

AVTALSRÖRELSEN Kommunal hoppar av LO-samordningen. Mattias Dahl, ansvarig för arbetsgivarfrågor, anser att sprickan inom LO-familjen i första hand är en intern fråga. ”I mina öron är det ett konstigt resonemang. Varför skulle de ha mer när vi inte ens vet vad märket blir.”
NYHET Publicerad:

Höga lönelyft skapar utsatt läge för svensk industri

AVTALSRÖRELSE Inför avtalsrörelsen vill Svenskt Näringsliv se lägre löneökningar än de senaste åren. Bland annat bör arbetsmarknadens parter ta hänsyn till produktiviteten vid lönebildningen, anser vice vd Mattias Dahl.
NYHET Publicerad:

Mattias Dahl: ”Industrin ska sätta märket”

NY PÅ JOBBET Med lång gedigen bakgrund i arbetsgivarsfären är Mattias Dahl rustad för rollen som vice vd och ansvarig för arbetsgivarfrågor. ”Jag gillar förhandlingar, människor och att hitta lösningar. Och att då få vara den som är ytterst ansvarig inom Svenskt Näringsliv är en enorm möjlighet”, säger han.
NYHET Publicerad:

Målen inför avtalsrörelsen 2020 klubbade

ARBETSMARKNAD De privata arbetsgivarnas mål i nästa års avtalsrörelse är lönenivåer, flexibilitet och långsiktighet som värnar konkurrenskraften.
NYHET Publicerad:

Svenska löner ökar för snabbt

ARBETSKRAFTSKOSTNADER Lönerna ökar för snabbt, samtidigt som produktiviteten minskar i Sverige jämfört med övriga Västeuropa. På sikt är utvecklingen inte hållbar, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Debatt: "Värna industrins märke"

AVTALSRÖRELSEN Snart ska avtal som omfattar 2,8 miljoner medarbetare förhandlas fram. Avtalen får stor betydelse för framtida jobb och företagande i Sverige, skriver ordförande Fredrik Persson.
NYHET Publicerad:

Almega jobbar vidare för fler sifferlösa avtal

HALLÅ DÄR Stefan Koskinen, förbundsdirektör Almega Tjänsteföretagen. Vad ser ni som viktigast när unga väljer arbetsgivare?
NYHET Publicerad:

Märket är här för att stanna – trots kritik

ARBETSMARKNAD Industrin sätter nivån för löneökningarna. Så har det varit sedan Industriavtalet kom till 1997. Det finns visserligen kritik mot att just industrin ska sätta märket och bestämma löneutvecklingen. Men den konkurrensutsatta industrin bör också i fortsättningen sätta normen, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Hamnkonflikten får oproportionerliga konsekvenser

KONFLIKT Hamnkonflikten är ytterligare bevis på behovet av en förändring av konfliktreglerna, menar vice vd Peter Jeppsson. Hur svåra konsekvenserna blir är svårt att säga i dagsläget. Men redan nu står det klart att skogsindustrin får problem, visar en rundringning.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Riksbanken ska inte lägga sig i avtalsrörelsen

AVTALSRÖRELSEN Riksbanken ska inte lägga sig i avtalsrörelsen. Det menar Peter Jeppsson, vice vd, efter att vice riksbankschef Per Jansson sagt att det vore önskvärt med högre löneökningar i avtalsrörelsen 2020.
NYHET Publicerad:

PTK och Svenskt Näringsliv överens om bättre villkor i omställningsavtal

NYTT AVTAL Betalda studier, ersättning även för den som blivit uppsagd på grund av sjukdom, och sänkta avgifter för företagen. Det är resultatet av en överenskommelse mellan PTK och Svenskt Näringsliv om nya villkor i omställningsavtalet för privatanställda tjänstemän.
NYHET Publicerad:

80 år av samförstånd?

SVENSKA MODELLEN Idag är det 80 år sedan LO och SAF skrev under Saltsjöbadsavtalet. Men hur är det med den så kallade Saltsjöbadsandan i dag? "Som jag ser det finns det tre tydliga hot och ett av dem är kompetensutvisningarna", säger Claes Stråth, tidigare generaldirektör på Medlingsinstitutet.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Stoppa lag om tjänstepensionsföretag

PENSION Regeringens förslag till ny lag om reglering av tjänstepensionsföretag får tummen ner av arbetsmarknadens parter. Idag uppvaktar därför LO, PTK och Svensk Näringsliv finansmarknadsminister Per Bolund i hopp om att få honom att skjuta på lagstiftningen.
NYHET Publicerad:

Calmfors utmanar industriavtalet

ARBETSMARKNAD Det är dags att ifrågasätta den konkurrensutsatta industrins roll som lönesättande norm i svenskt näringsliv. Så argumenterade Lars Calmfors, nationalekonom och professor i internationell ekonomi, på ett fullsatt seminarium i Stockholm. Men förslaget fick kritik av både arbetsgivare och fack.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivarna: 6F har fel om lönerna

KONKURRENSKRAFT De fem fackförbunden inom 6F tycker att lönebildningen behöver anpassa sig till nya tider. Därför menar de bland annat att hemmamarknaden måste få större inflytande på det så kallade märket. Men det är fel väg att gå, menar tunga företrädare för arbetsgivarna.
NYHET Publicerad:

Orimligt att arbetsgivarna ska finansiera höjda pensioner

PENSIONER Socialdemokraterna vill höja pensionerna till 70 procent av lönen. Notan ska betalas av arbetsgivarna. ”Det leder till sämre konkurrenskraft och på sikt till lägre pensioner”, säger vice vd Peter Jeppsson.