Sympatistrejker tar död på kollektivavtalen

NYHET Publicerad

ARBETSMARKNAD Det räcker med att facket hotar med stridsåtgärder för att ett företag ska skriva på ett kollektivavtal. Det vare sig om de anställda vill ha det eller inte. De företag som vägrar utsätts för allt hårdare påtryckningar i form av sympatiåtgärder och blockad. Ibland slutar det i konkurs, visar en ny rapport.

Johanna Grönbäck, statsvetare

Johanna Grönbäck har studerat svenska konfliktregler för Timbros räkning. Av 166 genomgångna fall räckte det med att facket hotade med konflikt för att 110 företagare skulle skriva på ett kollektivavtal.

Plötsligt upphörde varuleveranserna. Sedan slutade sophämtningen. Dessutom gick det inte att få tag i några transporter.

Det låter som en allvarlig kris där viktiga samhällsfunktioner slutar fungera – men det är en rad ”normala” åtgärder som svenska fackförbund kan ta till när de vill tvinga företag att skriva under ett kollektivavtal.

– Det visar systemet inte fungerar. Maktbalansen är skev till fackens fördel.

Det säger Johanna Grönbäck, projektledare på Ratio och författare till rapporten Systemet framför allt – Om en konflikträtt på föreningsfrihetens bekostnad”, utgiven på Timbro. Den bygger på en genomgång av samtliga konfliktvarsel som hamnat hos Medlingsinstitutet under åren 2006 – 2013 och som gällde just fall när facket krävde kollektivavtal av ett företag. Av de sammanlagt 166 fallen räckte det med att facket hotade med konflikt för att 110 företagare skulle skriva på ett kollektivavtal. Och det vare sig det fanns medlemmar på företaget som var med i facket eller om de ens ville ha kollektivavtal.

I 49 av fallen fortsatte företaget att vägra och utsattes för bland annat blockader och sympatiåtgärder från andra fackföreningar. Det gjorde att ytterligare 31 företag tecknade avtal, pressade som de var. Av de återstående, som fortsatt motsatte sig avtalen, gick tre i konkurs, några avvecklade verksamheten, andra var säsongsverksamheter och på några gick det inte att driva frågan vidare eftersom de inte hade några anställda.

– I fallet med Paus Bagarstuga i Västerhaninge tidigare i år så hade de anställda bättre villkor än de skulle få med ett kollektivavtal. Samtliga anställda vädjade till facket att slippa och den enda person som var medlem, gick ur facket. När kollektivavtalet trots det till slut var på plats sänktes lönerna eftersom företaget fick förhöjda kostnader på grund av avtalet.

Enligt den svenska civilrätten är ett avtal som kommit till genom tvång ogiltigt. Men det gäller inte om syftet med tvånget har varit att få en part att teckna kollektivavtal.

Det är just de generösa svenska konfliktreglerna som rapporten fokuserar på. Idag kan ett flertal fack starta sympatiåtgärder mot ett företag trots att de över huvud taget inte verkar i den branschen. När en sådan kraft drabbar ett mindre företag, det är ofta mindre företag som den här typen av konflikter gäller, står de i princip skyddslösa.

– Blockad och sympatiåtgärder är extremt kraftfulla redskap. De kostar knappt något för facket men står företaget oerhört dyrt. Vi måste faktiskt fråga oss om vi verkligen kan ha en oinskränkt konflikträtt, säger Johanna Grönbäck.

I takt med att allt färre anställda väljer att gå med i facket, idag är nivån cirka 70 procent, ställs också frågan om kraften i stridsåtgärderna på sin spets. Särskilt som merparten av de konflikter som hamnade hos Medlingsinstitutet gällde företag med få eller inga fackanslutna alls.

– Jag ser det som självklart att stridsåtgärder bara används mot företag där en majoritet av de anställda är fackanslutna. Vidare att sympatiåtgärder måste komma från fackförbund som är direkt berörda av frågan, inte vilket fack som helst. Det bör också införas krav på proportionalitet, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Det ligger i linje med de slutsatser som tas fram i rapporten. Den svenska modellen, med centraliserade och samordnande parter, byggdes upp i en tid med helt andra förutsättningar inom näringslivet än vad som råder idag. När allt färre väljer att organisera sig fackligt och allt färre företag vill teckna kollektivavtal, blir de varsel och konflikter som genomförs mest ett sätt att upprätthålla systemet och försvara en icke-flexibel modell, menar Johanna Grönbäck.

– Ta bort rätten till sympatiåtgärder, inför en proportionalitetsprincip, sådana finns redan i Norge och Danmark och öppna för alternativa avtal istället för kollektivavtal. Det skulle ge företag och deras medarbetare en reell chans att stå utanför kollektivavtalssystemet och alltså få en möjlighet till negativ föreningsfrihet, säger Johanna Grönbäck.

Det är tre förslag som Anders Weihe ser positivt på.

– Vi försvarar kollektivavtalssystemet, absolut. Men bara för att vi reglerar konflikträtten försvinner inte kollektivavtalen. Men sympatistrejker är kollektivavtalens dödgrävare, säger han.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Avtalsrörelsen skjuts upp till hösten

AVTALSRÖRELSE LO och Svenskt Näringsliv rekommenderar parterna på arbetsmarknaden att prolongera kollektivavtalen som löper ut i vår. Det innebär att avtalsrörelsen skjuts upp till hösten.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv har enats om korttidsarbete med flera fackförbund

UPPDATERAD Svenskt Näringsliv har kommit överens om centrala kollektivavtal rörande korttidsarbete med fackförbunden Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna. "Vi har länge efterfrågat ett nytt system för korttidsarbete och coronavirusets allvarliga konsekvenser för svenska företag och jobb har gjort detta än mer angeläget", säger vice vd Mattias Dahl.
NYHET Publicerad:

Färre får jobb när facket trissar upp lönekravet

AVTALSRÖRELSEN Fackets anspråk på ökade pensioner, låglönekrav och gränser för lägsta löner trissar upp lönekraven i årets avtalsrörelse. De som befaras stå för notan är alla de som inte har ett jobb, när barriären till svensk arbetsmarknad höjs väsentligt.
NYHET Publicerad:

Las-förhandlingar: Dahl beklagar fackligt avhopp

ANSTÄLLNING Kommunal och fyra andra fackförbund lämnar förhandlingarna om anställningsskydd och omställning. Mattias Dahl, vice vd, beklagar att några LO-förbund hoppar av och understryker att ambitionen är att driva förhandlingarna i hamn med PTK och LO.
NYHET Publicerad:

Dahl om Kommunals avhopp: ”Mer komplicerat när LO inte håller ihop"

AVTALSRÖRELSEN Kommunal hoppar av LO-samordningen. Mattias Dahl, ansvarig för arbetsgivarfrågor, anser att sprickan inom LO-familjen i första hand är en intern fråga. ”I mina öron är det ett konstigt resonemang. Varför skulle de ha mer när vi inte ens vet vad märket blir.”
NYHET Publicerad:

Höga lönelyft skapar utsatt läge för svensk industri

AVTALSRÖRELSE Inför avtalsrörelsen vill Svenskt Näringsliv se lägre löneökningar än de senaste åren. Bland annat bör arbetsmarknadens parter ta hänsyn till produktiviteten vid lönebildningen, anser vice vd Mattias Dahl.
NYHET Publicerad:

Mattias Dahl: ”Industrin ska sätta märket”

NY PÅ JOBBET Med lång gedigen bakgrund i arbetsgivarsfären är Mattias Dahl rustad för rollen som vice vd och ansvarig för arbetsgivarfrågor. ”Jag gillar förhandlingar, människor och att hitta lösningar. Och att då få vara den som är ytterst ansvarig inom Svenskt Näringsliv är en enorm möjlighet”, säger han.
NYHET Publicerad:

Målen inför avtalsrörelsen 2020 klubbade

ARBETSMARKNAD De privata arbetsgivarnas mål i nästa års avtalsrörelse är lönenivåer, flexibilitet och långsiktighet som värnar konkurrenskraften.
NYHET Publicerad:

Svenska löner ökar för snabbt

ARBETSKRAFTSKOSTNADER Lönerna ökar för snabbt, samtidigt som produktiviteten minskar i Sverige jämfört med övriga Västeuropa. På sikt är utvecklingen inte hållbar, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Debatt: "Värna industrins märke"

AVTALSRÖRELSEN Snart ska avtal som omfattar 2,8 miljoner medarbetare förhandlas fram. Avtalen får stor betydelse för framtida jobb och företagande i Sverige, skriver ordförande Fredrik Persson.
NYHET Publicerad:

Almega jobbar vidare för fler sifferlösa avtal

HALLÅ DÄR Stefan Koskinen, förbundsdirektör Almega Tjänsteföretagen. Vad ser ni som viktigast när unga väljer arbetsgivare?
NYHET Publicerad:

Märket är här för att stanna – trots kritik

ARBETSMARKNAD Industrin sätter nivån för löneökningarna. Så har det varit sedan Industriavtalet kom till 1997. Det finns visserligen kritik mot att just industrin ska sätta märket och bestämma löneutvecklingen. Men den konkurrensutsatta industrin bör också i fortsättningen sätta normen, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Hamnkonflikten får oproportionerliga konsekvenser

KONFLIKT Hamnkonflikten är ytterligare bevis på behovet av en förändring av konfliktreglerna, menar vice vd Peter Jeppsson. Hur svåra konsekvenserna blir är svårt att säga i dagsläget. Men redan nu står det klart att skogsindustrin får problem, visar en rundringning.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Riksbanken ska inte lägga sig i avtalsrörelsen

AVTALSRÖRELSEN Riksbanken ska inte lägga sig i avtalsrörelsen. Det menar Peter Jeppsson, vice vd, efter att vice riksbankschef Per Jansson sagt att det vore önskvärt med högre löneökningar i avtalsrörelsen 2020.
NYHET Publicerad:

PTK och Svenskt Näringsliv överens om bättre villkor i omställningsavtal

NYTT AVTAL Betalda studier, ersättning även för den som blivit uppsagd på grund av sjukdom, och sänkta avgifter för företagen. Det är resultatet av en överenskommelse mellan PTK och Svenskt Näringsliv om nya villkor i omställningsavtalet för privatanställda tjänstemän.
NYHET Publicerad:

80 år av samförstånd?

SVENSKA MODELLEN Idag är det 80 år sedan LO och SAF skrev under Saltsjöbadsavtalet. Men hur är det med den så kallade Saltsjöbadsandan i dag? "Som jag ser det finns det tre tydliga hot och ett av dem är kompetensutvisningarna", säger Claes Stråth, tidigare generaldirektör på Medlingsinstitutet.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Stoppa lag om tjänstepensionsföretag

PENSION Regeringens förslag till ny lag om reglering av tjänstepensionsföretag får tummen ner av arbetsmarknadens parter. Idag uppvaktar därför LO, PTK och Svensk Näringsliv finansmarknadsminister Per Bolund i hopp om att få honom att skjuta på lagstiftningen.
NYHET Publicerad:

Calmfors utmanar industriavtalet

ARBETSMARKNAD Det är dags att ifrågasätta den konkurrensutsatta industrins roll som lönesättande norm i svenskt näringsliv. Så argumenterade Lars Calmfors, nationalekonom och professor i internationell ekonomi, på ett fullsatt seminarium i Stockholm. Men förslaget fick kritik av både arbetsgivare och fack.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivarna: 6F har fel om lönerna

KONKURRENSKRAFT De fem fackförbunden inom 6F tycker att lönebildningen behöver anpassa sig till nya tider. Därför menar de bland annat att hemmamarknaden måste få större inflytande på det så kallade märket. Men det är fel väg att gå, menar tunga företrädare för arbetsgivarna.
NYHET Publicerad:

Orimligt att arbetsgivarna ska finansiera höjda pensioner

PENSIONER Socialdemokraterna vill höja pensionerna till 70 procent av lönen. Notan ska betalas av arbetsgivarna. ”Det leder till sämre konkurrenskraft och på sikt till lägre pensioner”, säger vice vd Peter Jeppsson.