LogoLogo
LogoLogo
NYHET14 april 2020

EU:s statsstödsregler räddar företag och jobb

För att ge medlemsstaterna möjlighet att rädda företag och jobb under coronakrisen har kommissionen snabbt utvidgat EU:s regelverk för statligt stöd. Samtidigt behöver jämlika konkurrensvillkor och ett fritt företagande värnas, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.

Stefan Sagebro
"Det är viktigt att de nya stöden kompenserar för skador som orsakats av coronakrisen, och inte kompenserar för allmän ineffektivitet eller dåliga affärsbeslut", skriver Stefan Sagebro.
Foto: Mia Berglund

EU-kommissionen har på rekordtid tagit fram ett särskilt regelverk för medlemsstaternas räddningsåtgärder med anledning av corona. Det europeiska statsstödsregelverket, som vanligtvis sätter ganska stora begränsningar på ländernas möjligheter att ge stöd till företag för att värna en fungerande konkurrens, har snabbt byggts ut för att ge möjlighet till omfattande stödgivning i form av till exempl statliga garantier, lån till subventionerad ränta samt bidrag och skattenedsättningar.

Därutöver har kommissionen snabbat upp hanteringen av stödärenden. Anmälningar från medlemsländer om att ge stöd har tidigare tagit flera månader eller till och med år innan de lett till godkännande. Nu hanteras de i snabbspår och beslut fattas på några få dagar istället. Detta har sammantaget varit helt avgörande för att medlemsländerna ska ha en möjlighet att i enlighet med EU:s regler kunna rädda så många företag och jobb som möjligt.

Medlemsstaterna har också i stor utsträckning utnyttjat dessa möjligheter att ge stöd. Fram till den 9 april 2020 har kommissionen sammantaget godkänt 53 nationella stödåtgärder med hänvisning till coronakrisen. Inledningsvis bestod många åtgärder av statliga kreditgarantier riktade till hela ekonomin. I takt med att krisen fördjupats har sedan åtgärderna och målgruppen förändrats. Åtgärderna har blivit allt mer selektiva – riktade till enskilda branscher som drabbats särskilt hårt eller som tillhandahåller samhällsviktiga nyttigheter. Åtgärderna har dessutom inte bara stöttat upp företagens likviditet med lån eller garantier, utan också övergått i rena subventioner för att täcka delar av den skada som företagen ådragit sig. Ett exempel är den danska stödordningen som kommissionen godkände den 8 april 2020, där stöd ges för att täcka delar av företagens fasta kostnader i företag som till följd av coronakrisen upplevt en minskad omsättning på minst 40 procent. Det är rimligt att, i takt med att krisen drar ut på tiden och allt fler företag närmar sig konkurs, åtgärderna byggs ut till att även stödja företagens balansräkning och riktas mot de företag som drabbats hårdast och som har de minsta buffertarna att klara några månader med små eller inga intäkter.

Samtidigt fyller det särskilda och tillfälliga regelverket fortfarande en viktig funktion. Det är viktigt att de nya stöden kompenserar för skador som orsakats av coronakrisen, och inte kompenserar för allmän ineffektivitet eller dåliga affärsbeslut. Om inte alla medlemsländer har samma regler när det gäller stöd, och faktiskt också utnyttjar de regelverk som finns, så är risken uppenbar att konkurrensen mellan företag från olika länder kommer snedvridas. Risken finns att skillnaden ökar inte minst mellan stora och små medlemsstater – de som har resurser och de som inte har det.

I denna vecka väntas kommissionen besluta om ytterligare möjligheter att ge stöd till företag med anledning av coronakrisen. Statsstödsregelverket ska byggas ut och även ge möjlighet för medlemsstaterna att rekapitalisera enskilda bolag i kris genom att staten går in som delägare i bolag. Även om kommissionen i det nya regelverket föreslår ett antal villkor och kriterier som ska möta de stora risker för konkurrenssnedvridningar som följer, så är kanske de största riskerna och problemen med de utökade möjligheterna att ge långsiktiga stöd. Ett ökat statligt ägande i stora Europeiska bolag främjar inte det fria företagande som kommer behövas för att driva en stark ekonomisk återhämtning i Europa.

Corona och covid-19KonkurrensEU
Skriven avStefan Sagebro
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist