EU:s statsstödsregler räddar företag och jobb

NYHET Publicerad

CORONAKRISEN För att ge medlemsstaterna möjlighet att rädda företag och jobb under coronakrisen har kommissionen snabbt utvidgat EU:s regelverk för statligt stöd. Samtidigt behöver jämlika konkurrensvillkor och ett fritt företagande värnas, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.

Stefan Sagebro

"Det är viktigt att de nya stöden kompenserar för skador som orsakats av coronakrisen, och inte kompenserar för allmän ineffektivitet eller dåliga affärsbeslut", skriver Stefan Sagebro.

Foto: Mia Berglund

EU-kommissionen har på rekordtid tagit fram ett särskilt regelverk för medlemsstaternas räddningsåtgärder med anledning av corona. Det europeiska statsstödsregelverket, som vanligtvis sätter ganska stora begränsningar på ländernas möjligheter att ge stöd till företag för att värna en fungerande konkurrens, har snabbt byggts ut för att ge möjlighet till omfattande stödgivning i form av till exempl statliga garantier, lån till subventionerad ränta samt bidrag och skattenedsättningar.

Därutöver har kommissionen snabbat upp hanteringen av stödärenden. Anmälningar från medlemsländer om att ge stöd har tidigare tagit flera månader eller till och med år innan de lett till godkännande. Nu hanteras de i snabbspår och beslut fattas på några få dagar istället. Detta har sammantaget varit helt avgörande för att medlemsländerna ska ha en möjlighet att i enlighet med EU:s regler kunna rädda så många företag och jobb som möjligt.

Medlemsstaterna har också i stor utsträckning utnyttjat dessa möjligheter att ge stöd. Fram till den 9 april 2020 har kommissionen sammantaget godkänt 53 nationella stödåtgärder med hänvisning till coronakrisen. Inledningsvis bestod många åtgärder av statliga kreditgarantier riktade till hela ekonomin. I takt med att krisen fördjupats har sedan åtgärderna och målgruppen förändrats. Åtgärderna har blivit allt mer selektiva – riktade till enskilda branscher som drabbats särskilt hårt eller som tillhandahåller samhällsviktiga nyttigheter. Åtgärderna har dessutom inte bara stöttat upp företagens likviditet med lån eller garantier, utan också övergått i rena subventioner för att täcka delar av den skada som företagen ådragit sig. Ett exempel är den danska stödordningen som kommissionen godkände den 8 april 2020, där stöd ges för att täcka delar av företagens fasta kostnader i företag som till följd av coronakrisen upplevt en minskad omsättning på minst 40 procent. Det är rimligt att, i takt med att krisen drar ut på tiden och allt fler företag närmar sig konkurs, åtgärderna byggs ut till att även stödja företagens balansräkning och riktas mot de företag som drabbats hårdast och som har de minsta buffertarna att klara några månader med små eller inga intäkter. 

Samtidigt fyller det särskilda och tillfälliga regelverket fortfarande en viktig funktion. Det är viktigt att de nya stöden kompenserar för skador som orsakats av coronakrisen, och inte kompenserar för allmän ineffektivitet eller dåliga affärsbeslut. Om inte alla medlemsländer har samma regler när det gäller stöd, och faktiskt också utnyttjar de regelverk som finns, så är risken uppenbar att konkurrensen mellan företag från olika länder kommer snedvridas. Risken finns att skillnaden ökar inte minst mellan stora och små medlemsstater – de som har resurser och de som inte har det.

I denna vecka väntas kommissionen besluta om ytterligare möjligheter att ge stöd till företag med anledning av coronakrisen. Statsstödsregelverket ska byggas ut och även ge möjlighet för medlemsstaterna att rekapitalisera enskilda bolag i kris genom att staten går in som delägare i bolag. Även om kommissionen i det nya regelverket föreslår ett antal villkor och kriterier som ska möta de stora risker för konkurrenssnedvridningar som följer, så är kanske de största riskerna och problemen med de utökade möjligheterna att ge långsiktiga stöd. Ett ökat statligt ägande i stora Europeiska bolag främjar inte det fria företagande som kommer behövas för att driva en stark ekonomisk återhämtning i Europa.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Åtgärdspaketen som ska ta företagen ur krisen

ÅTERSTARTA SVERIGE Svenskt Näringsliv tar ledningen i ett nytt, stort projekt för att återstarta ett coronadrabbat Sverige. Redan i juni, trots att krisen är långt ifrån över, kommer de första förslagen. ”Vi är i det här tillsammans. Om vi ska få fart på Sverige måste företagen få fart”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Återstarta Sverige med bättre villkor för jobb och företagande

CORONAKRISEN Förutsättningarna för företagande, arbete, forskning och utveckling, investeringar och handel avgör hur bra och hur snabbt Sverige tar sig tillbaka till ett nytt normalläge. Projekt ”Återstarta Sverige” bidrar med konkreta reformförslag och prioriteringar, skriver vd Jan-Olof Jacke på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Utdelningsstopp tar företag tillbaka till ruta ett

STÖDPAKETEN Beskedet att permitteringsstöd inte får kombineras med utdelning gör förvirringen och osäkerheten hos företagen än större. I stället för att få hjälpen från staten lämnas de nu ensamma i kampen mot corona. ”Får vi inte permittera måste vi säga upp”, säger Joakim Nilsson på Triator.
NYHET Publicerad:

Jacke: "Beskedet om utdelningar och korttidsarbete kan leda till varsel"

CORONAKRISEN Företag som gör aktieutdelningar får inget permitteringsstöd. Det har Tillväxtverket kommit fram till i en utredning. ”Beskedet skapar en olycklig osäkerhet”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Förlängda krisåtgärder räddningen för kämpande företagare

STÖDPAKETEN Om regeringens stödåtgärder förlängs kan krisen mildras och företag komma igång snabbare. Annars befarar vartannat företag att konkursen är nära, visar senaste Företagarpanelen.
NYHET Publicerad:

Kompetenslyft tar fjällhotellet ur krisen

BESÖKSNÄRING Anställda hos Sälens högfjällshotell går utbildningar inom marknadsföring och digitalisering under korttidspermitteringen. "Ingen mår bra av att sitta hemma 80 procent av sin arbetstid och inte veta vad man ska göra", säger Thommy Backner, vd och ägare.
NYHET Publicerad:

Trygghetsfonden: Ta vara på tillfället

OMSTÄLLNING Trots att pandemin innebär stora utmaningar är det ett bra tillfälle både för företag och individer att stärka sin kompetens för att stå ännu bättre rustade när det lättar. Det menar Caroline Söder, vd på Trygghetsfonden.
NYHET Publicerad:

Nytt avtal öppnar för utbildning

BESÖKSNÄRING Ett nytt avtal inom besöksnäringen öppnar för att använda korttidspermitteringen till kompetensutveckling. Det kan göra att fler stannar kvar i branschen och ser chansen att komma tillbaka till något ännu bättre efter krisen, menar Kersti Wittén på Visita.
NYHET Publicerad:

Industrins parter överens: Utbilda personalen nu

AVTAL Både arbetsgivare och fackförbund inom industrin är överens om att det är bra att passa på att utbilda personalen nu. ”Jag tror att det blir mer fokus på kompetensen framöver”, säger Peter Kancans på Industriarbetsgivarna.
NYHET Publicerad:

750 miljoner till Yrkeshögskolan

STÖDPAKET Regeringen vill ge Yrkeshögskolan 750 miljoner kronor för kompetensutveckling i samband med corona. Det innebär 2000 fler utbildningsplatser, enligt Thomas Persson, generaldirektör, Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

”Coronakrisen får inte övergå i en kompetenskris”

HALLÅ DÄR Mia Bernhardsen, arbetsmarknadsexpert. Vad hände med Rekryteringsenkäten som skulle ha presenterats i början av april?
NYHET Publicerad:

Kraftig ökning av antalet företagsrekonstruktioner

CORONAKRISEN Företagsrekonstruktionerna ökar lavinartat och tre fjärdedelar misslyckas, visar siffor från Svenskt Näringsliv. ”Ofta är rekonstruktion den sista möjligheten för att undvika konkurs”, säger ekonomen Johan Kreicbergs.
NYHET Publicerad:

Så ska EU-länderna klara coronakrisen

EU Parlamentarikerna Sara Skyttedal, EPP, och Johan Danielsson, S&D, svarar på frågor kopplade till coronakrisen.
NYHET Publicerad:

Ny statistik: Alla stöd kommer inte företagen till del

CORONAKRISEN I debatten framstår det som om företagen har överösts med krisstöd, men det är inte sant, visar statistik som Svenskt Näringsliv har tagit fram.
NYHET Publicerad:

Dramatiskt sämre läge för företagen

CORONAKRISEN "Vi ser dramatiska effekter här och nu och lika dramatiskt fallande förväntningar hos företagen". Det säger chefekonom Bettina Kashefi om utvecklingen för företagen under coronakrisen utifrån siffror från Svenskt Näringslivs företagarpanel för det andra kvartalet 2020.
NYHET Publicerad:

”Bra och nödvändigt med förlängt sjuklöneansvar”

CORONAKRISEN Regeringen och samarbetspartierna C och L förstärker fem krisåtgärder med ytterligare 14,7 miljarder kronor. Bland annat förlängs statens ansvar för sjuklönekostnaderna. ”I ett läge med både höga sjuktal och mycket svag ekonomi i många företag är det en helt nödvändig åtgärd”, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Utbetalning av sjuklönekostnader till företagen dröjer

CORONAKRISEN Den första krediteringen till arbetsgivare för sjuklön kommer göras efter den 12 maj, enligt Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare för sjukförsäkring på Försäkringskassan. ”Högsta prioritet för oss är att se till så att livet fungerar för människor trots den kris som hela samhället nu genomlider.”
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.